Så inventeras våra rovdjur

Vintern är spårsnöns tid och därmed är det dags för inventeringar av en del stora rovdjur. Men hur görs inventeringarna och vad vill ha man ha fram? Viltskadecenter förklarar.

De stora rovdjurens utbredning och antal i Sverige följs regelbundet upp med hjälp av inventeringar. Det här en presentation av dessa – hur de går till, vem som gör vad och vilka regler som gäller.

 

Syfte med inventeringarna

För varje län och sameby fastställs varje år följande:

▪ om det har skett föryngringar (och i så fall hur många) av björn, järv, lodjur, varg och kungsörn
▪ om arterna finns regelbundet (utan att föryngringar förekommer)
▪ om arterna uppträder tillfälligt eller om inga observationer gjorts
▪ vid förekomst av varg: antal individer i familjegrupperna (flockarna), antalet revirmarkerande par, antal ensamma stationära vargar

Resultatet av inventeringarna utgör underlag för:

▪ uppföljning av mål för rovdjursstammarnas status och utveckling,
▪ beslut om fördelning av ersättning för rovdjursförekomst i samebyarna (beslut tas av Sametinget)
▪ beslut om eventuella bidrag till förebyggande åtgärder för att förhindra skador av rovdjur på ren
(beslut tas av Sametinget)
▪ uppföljning av effekterna av vidtagna skadeförebyggande åtgärder
▪ planering av framtida skadeförebyggande åtgärder
▪ beslut om skyddsjakt efter rovdjur (beslut tas av Naturvårdsverket och länsstyrelser)

 

Vem ansvarar för vad?

De länsstyrelser som omfattas av renskötselområdet har sedan 1996 haft det regionala ansvaret för inventeringen av björn, järv, lodjur, varg och kungsörn. Sedan 2002 har samtliga landets länsstyrelser ansvar för rovdjursinventeringarna i det egna länet. Länsstyrelsernas ansvar omfattar planering, genomförande, dokumentation, sammanställning och utvärdering av inventeringsarbetet.

Arbetet bedrivs i samarbete med samebyarna och ideella organisationer. Inventeringsarbetet genomförs enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av rovdjursförekomst (NFS 2007:10).

Viltskadecenter samordnar och utvärderar länsstyrelsernas inventering av varg och gör årliga nationella sammanställningar av länsstyrelsernas inventeringsresultat för alla fem arter av stora rovdjur.

Viltskadecenter samordnar även länsstyrelsernas insamling av vargprover för DNA-analyser som är ett viktigt redskap i inventeringsarbetet. DNA-prover används även för att avgöra om enskilda vargar härstammar från den finskryska eller den skandinaviska populationen, något som kan vara viktigt då Naturvårdsverket ska fatta beslut om skyddsjakt efter enstaka vargindivider.

Viltskadecenter ansvarar även för utbildning av länsstyrelsens fältpersonal i spårning och inventering av rovdjur.

 

 

Allmänhetens rapporter är viktiga

Kunskapsinsamlandet om var rovdjuren finns och hur många de är grundar sig förutom på strukturerade inventeringar, även på allmänhetens iakttagelser under jakt, bärplockning eller annan verksamhet i skog och mark.

Allmänhetens rapporter är viktiga inte minst när det gäller att upptäcka nya förekomster i områden där arten inte tidigare funnits, men de kan även vara värdefulla i länsstyrelsernas löpande arbete med tidigare kända förekomster.

Kontakta länsstyrelsens rovdjurshandläggare och inventeringsansvariga om du har sett något av de fem rovdjuren eller spår av dem. Ange då vilken art det rör sig om, antal djur, var du gjort observationen samt vilken dag och tid du gjorde den.

Observera att det är viktigt att rapporteringen sker så snabbt som möjligt så att eventuella tveksamheter kan redas ut innan väder och vind förstört spåren. Om spåren eller spårtecknen behöver undersökas vidare kan länsstyrelsen skicka ut spårningspersonal.

www.rovobs.se kan du också rapportera dina rovdjursobservationer och se var rovdjur finns i ditt län.

 

Så går inventeringarna till

För varg och lodjur genomförs inventeringsarbetet i huvudsak genom spårningar på snö under vintersäsongen. Föryngring av varg kan även konstateras på barmark, exempelvis genom undersökningar av lyor eller rendez-vouzplatser som använts av vargarna under sommarperioden. Läs mer:

Att spåra rovdjur

Spår och spårtecken

DNA-information från vargar

Så används varg-DNA i viltvården

DNA-analys på varg – process och teknik

För kungsörn sker det huvudsakliga inventeringsarbetet under häckningsperioden genom observationer av spelflygande fåglar, ungar i bon eller flygga ungar i kända revir.

Inventeringen av björn sker på olika sätt, t ex genom att observationer av honor med ungar rapporteras från samebyar, allmänhet och jägare.

Järvinventeringen genomförs i huvudsak under vårvintern genom lokalisering av järvlyor och observationer av ungar.

Alla observationer som har betydelse för inventeringsresultaten ska kvalitetssäkras av länsstyrelsens fältpersonal.

I arbetet med rovdjursförvaltningen har länsstyrelserna tillgång till Rovdjursforum, en nationell databas om rovdjur.

 

 Vargspår i djupsnö. Plats: Värmland, 2010.

 

Inventeringsregler

Inventeringsverksamheten regleras i detalj i Viltskadeförordningen (2001:724) samt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS 2007:10). I föreskrifterna anges bland annat inventeringsmetoder samt vilka kriterier som ska användas vid kvalitetssäkring i fält och för att fastställa antalet föryngringar.

Mer information:
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering (NFS 2007:10)

 

Publikationer

Rapporter från inventeringar av stora rovdjur

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se