Även mellansvenska tamdjursägare anmäler Naturvårdsverket till JO

Gruppen ”Vi som vill ha våra tamdjur kvar” har JO-anmält Naturvårdsverket med anledning av den utredning om skyddsjakten på varg som verket gjort. Det rapporterar Jakt & Jägare under måndagen.

– Det är ingen opartisk analys Naturvårdsverket gjort då man bland annat utelämnat de viktigaste delarna i art- och habitatsdirektivet menar Roger Engstrand, talesperson för gruppen.

Vi som vill ha våra tamdjur kvar är ett nätverk av människor och företag från Hälsingland i norr till Småland i söder som ägnar sig åt uppfödning av hästar, får, getter, höns och ankor av gamla, ofta utrotningshotade, lantraser.

– Flera av våra raser är akut hotade och ingår i den genbank för utrotningshotade lantraser som stöds av Jordbruksverket, berättar Roger Engstrand.

I flera fall har djur från de här mycket små och ömtåliga raserna angripits och dödats av vargar.

Små och omtåliga raser drabbas

Det var i samband med att regeringen i augusti i år avskaffade licensjakten på varg och tog bort taket på 210 vargar som den dåvarande miljöministern Andreas Carlgren lovade att licensjakten skulle ersättas med en utökad skyddsjakt.

Naturvårdsverket fick därefter i uppdrag att ta fram riktlinjer för en utökad skyddsjakt. För att få hjälp med tolkningen av EU:s art- och habitatsdirektiv vände sig Naturvårdsverket till juristfirman Falkeborns.

Enligt juristerna på Falkeborn finns i direktivet utrymme för skyddsjakt på varg. Men när Naturvårdsverket lämnade sin utredning till regeringen hade man beskrivit detta betydligt mer restriktivt jämfört med vad juristerna kommit fram till.

Satt varg framför hotade lantraser

Därför menar Roger Engstrand och de övriga i gruppen att Naturvårdsverket prioriterat varg, som inte är utrotningshotad, före andra arter som är akut hotade. Många av de gamla lantraser som medlemmar i gruppen föder upp existerar endast i något hundratal individer.

Vi som vill ha våra tamdjur kvar menar därför att Naturvårdsverket valt att inte följa portalparagrafen i art- och habitatsdirektivet som lyder:

”Huvudsyftet är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov som bidrag till det övergripande målet som är hållbar utveckling.”
Hänsyn till mänskliga behov

Vidare står det att ”åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag”.

Gruppen menar att Naturvårdsverket enbart ser till vargens bästa och bortser från ekonomiska, sociala och kulturella behov som också ska vägas in.

Roger Engstrand menar att regeringen hade beställt en analys av hur man med skyddsjakt kan motverka de olägenheter som täta rovdjursstammar orsakar. Som svar fick man ett dokument som främjar att vargstammen och därmed problemen ökar ytterligare.

Därför menar han och övriga i gruppen att Naturvårdsverkets svar till regeringen är en partsinlaga och ett internpolitiskt utspel.