Tungt vägande dokument i vargfrågan presenteras för miljöminister Lena Ek

EU-varg

Sveriges åtagande gentemot EU har ofta framställts som ett hinder men en analys av de legala förutsättningarna visar på något annat. Fler brukarorganisationer ställer sig nu bakom ett gemensamt dokument som visar på nuläget och vad som gäller för förvaltning av rovdjur.

Efter att ha analyserat Sveriges åtagande gentemot EU vad beträffar varg har vi kommit fram till att gynnsam bevarandestatus enligt konstens alla regler redan är uppnådd. Därför kräver vi att beslutande politiker och myndigheter genast hävdar denna status så att frågan åter kan bli en nationell angelägenhet.

Vi kräver att hänsyn från och med nu tas enligt direktivet och att åtgärder sätts in för att säkerställa att lokala, sociala och ekonomiska konsekvenser till följd av rovdjur inte får till följd att direktivets övergripande mål om en långsiktigt hållbar utveckling riskeras.

De biologiska, genetiska och fysiska förutsättningarna för vargstammen är enligt vår utredning redan på plats vilket inte minst den kraftiga tillväxten vittnar om. Med den nyligen avslutade föryngringsperioden kommer vargpopulationen att omfattas av cirka 500 individer till hösten.

Olägenheterna, såväl fysiska som psykiska och ekonomiska korrelerar väl med antalet vargar vilket författarna till gällande internationella direktiv och riktlinjer är mycket medvetna om varför man också tydlig deklarerat att hänsyn skall tas gentemot berörda i alla avseenden. Denna del av Art- och Habitatdirektivet har inte efterlevts särskilt väl i Sverige. Följden är att tilliten till myndigheter och politiker i frågan om rovdjur och då särskilt varg är i det närmaste obefintlig.

Med utgångspunkt i den sårbarhetsanalys som genomfördes 2012 och de riktlinjer som LCIE definierat som gynnsam referenspopulation, bör golvet för vargpopulationen i Skandinavien kunna sökas i intervallet 100 – 120 vargar vilket är väsentligt högre än minsta livskraftiga population om 60 individer.

Enligt Art- och Habitatdirektivet fordrar gynnsam bevarandestatus en avvägning mellan gynnsam population, gynnsamt utbredningsområde och lokal acceptans. Inget bevarandeprojekt blir framgångsrikt om inte människorna som delar livsrum med den skyddade arten också accepterar den – det vill säga lokal acceptans.

Brukardokumentet redogör bland annat för de legala aspekterna av Art- och Habitatdirektivet, biologiska status, skadornas omfattning och karaktär, vargens negativa inverkan på miljön, sårbarhetsanalysen och vargens genetik.

Brukardokumentet är framtaget under våren i syfte att beskriva nuläget för beslutande politiker och myndigheter när det nu är dags att redovisa för EU hur arbetet går, samt till hösten behandla en ny rovdjursproposition i riksdagen.

I detta läge anser vi att det är avgörande att ha korrekt information, nämligen att gynnsam bevarandestatus är uppnådd såväl fysiskt som juridiskt och att det nu är upp till politikerna att besluta om hur stora olägenheter människorna på landsbygden skall acceptera.

De organisationer som stödjer dokumentet via underskrift eller missiv är följande: Svenska Samernas Riksförbund, Förbundet Sveriges Småbrukare, Svenska Jägareförbundet, Föreningen Sveriges fäbodbrukare, Svenska Kennelklubben, SPOFA Jakt, Kvinnors nätverk mot varg Rödluvan och Mormor, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Yrkesjägarförening, Föreningen Allmogekon, Svenljungagruppen, Svenska Älghundklubben, Svenska vit Älghundklubb, Svenska Björnhundklubben, Svenska Laikaklubben, Svenska Jämthundklubben.

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.