Varg hotade hundägare i Skultuna

Det blev obehagligt för Päivi Köngäs under den sena kvällspromenaden med hunden. Plötsligt stod hon öga mot öga med en varg.
– Jag har nog aldrig varit så rädd, berättar hon för Vlt.se.

Strax efter klockan 20 på tisdagskvällen var 47-åriga Päivi Köngäs ute och rastade sin hund vid Lagår’n norr om Skultuna. Vägen hon valde att gå har hon gått många gånger tidigare med Lina, en Soft coated wheaten terrier. Men den senaste tidens vargincidenter inom reviret har satt sina spår.

– Man är lite småskraj när man går där. Man har haft ögon i nacken men jag tänkte att det skulle vara lugnt nu när de skjutit två vargar redan, säger hon.

 

Trodde det var älg

Men kvällspromenaden fick en helt annan karaktär. När Päivi kom ut på en liten väg som korsade ett stort öppet fält började hennes hund bete sig underligt.

– Jag märkte att hunden blev orolig och sedan såg jag att det rörde sig ungefär 300 meter längre bort. Först trodde jag att det kunde vara en älg eller ett rådjur. Sedan när det kom närmare såg jag att det var en varg, berättar Päivi märkbart skakad av upplevelsen.

Päivi vände tillbaka och började gå så fort hon kunde tillbaka mot bebyggelsen i Skultuna. Men vargen följde efter.

– När jag vänder mig om ser jag att den är kanske tio meter bakom mig. Då skriker jag rakt ut och börjar fäkta med armarna, säger hon.

 

Slutar rasta hunden

Vargen backade undan lite men det är inte förrän Päivi når den stora bilvägen som vargen försvinner in i dunklet igen. Då har djuret lämnat djupa spår hos Päivi Köngäs.

– Jag går inte ut och rastar hunden när det är mörkt igen. Jag får rysningar bara jag tänker vad som kunde ha hänt, säger hon.

 

Päivi Köngäs och hennes soft coated wheaten terrier Lina, Skultuna. Foto: Per G Norén, VLT.

 

För andra gången på några få dagar får Vargfakta lämna samma kommentar: Enligt den amerikanske viltbiologen Dianne Boyd, University of Montana – som talade på årets Vargsymposium – så räcker det inte med att skjuta bort enstaka vargindivider som börjat angripa tamdjur i ett vargrevir:

”Man har också kommit fram till att om en varg i en flock börjar ta tamdjur så måste hela flocken tas bort! Vargarna lär sig direkt av varandra och i början tog man bara bort den skyldiga, men undantagslöst så fortsatte flocken ta tamdjur. Resten av flocken kopplar inte ihop skyddsjakt på en individ med att de tagit tamdjur utan fortsätter.”

Det dödliga angreppet på boxern kan sägas vara ett bevis på det.

Jens Karlsson vid Viltskadecenter ger ytterligare bekräftelse i en artikel från 2011:

– Får man problem är det inte vissa problemindivider som ska tas bort utan det handlar om att glesa ut hela populationen, säger han.

I Kanada är man medveten om att det inte är någon mening med att flytta en vargindivid för att slippa problemet med hot mot hundar. Så här säger Barry Verbiwski i en artikel från 2012-04-10:

– Nu vet vargen precis hur enkelt det är att utnyttja hundar som föda. Om vi fångar vargen och flyttar den så flyttar vi bara problemet till ett annat område. Eller så blir vargen dödad av andra vargar där vi släpper den.

 

Ett referat av Dianne Boyds och andras dragningar under Vargsymposiet 2012 kan läsas här.

Läs även följande artikel om närgångna vargar: Så närmar sig vargen steg för steg.

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.