Vargforskare bekräftar chefsveterinärens varningar

Veterinären Hans Boström som 2010 skrev ett uppmärksammat brev till flera olika myndigheter om bristerna i bandmaskinventeringen på varg, får stöd av ledande forskare. I en artikel i tidningen Jakt & Jägare menar Olof Liberg att rätt metodik kan ställa problemet till rätta.


Efter det uppmärksammade brevet till olika myndigheter var tidningen Jakt & Jägare i kontakt med Hans Boström för att få en bättre bild av läget. Vargens dvärgbandmask är ett större hot än rävens då mellanvärden är hjortdjur och inte sork och andra gnagare som vi sällan kommer i kontakt med.

– Är det så att vi redan har smittan i Sverige är det riktigt allvarligt. Men annars har vi nu världens chans att hålla Sverige fritt. Men det bygger på ordentliga studier i alla revir, säger Hans Boström.

Han är kritisk till att Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, inte kartlagt riskerna ordentligt. Detta eftersom Hans Boström bedömer läget som allvarligt. (SVAs hemsida saknar helt information om vargens dvärgbandmask, reds anm.)

– Ja, jag tycker att det är allvarligt, det är därför jag slagit larm. Man kan räkna de undersökningar som gjorts på ena handens fingrar. Det här måste kartläggas ordentligt.

 

Skyddskläder

Hans Boström rekommenderar fältpersonal att använda skyddshandskar när de hanterar avföring från varg. De som bär sövda vargar eller är i direkt närkontakt med dem på annat sätt, bör också bära skyddsdräkt, menar Hans Boström. Han har skrivit till all personal även på länsstyrelserna och framfört sina varningar.

Är det inte en överdriven reaktion från dig?
– Nej, det anser jag inte. Det handlar om en infektion som är så pass allvarlig, att om den sitter i hjärnan, eller en cysta brister, kan det i värsta fall leda till döden för en människa. Dessutom kan den ge nedsatt lungkapacitet, vilket är nog så allvarligt, svarar Hans Boström.

 

Två olika typer

Det finns två typer av dvärgbandmask – dels rävens, dels vargens/hundens. Rävens smitta är mycket allvarlig och ger upp till 90 procents dödlighet hos människor. Hundens och vargens dvärgbandmask är långtifrån lika dödlig men den kan ändå ge svåra besvär för de människor som drabbas.

– Det kan ta upp till 15 år innan några symtom visar sig. Det vanligaste sättet att smittan upptäcks är vid andra undersökningar som sjukvården gör. Men görs inga undersökningar finns risk för att sjukdomen får ett allvarligt förlopp, säger Hans Boström.

 

Krävs flera avmaskningar

Dvärgbandmasken sprids framför allt genom värddjurens avföring. Det är därför Hans Boström avråder från svamp- och bärplockning i vargreviren innan landets vargar är undersökta och avmaskade. Ett problem är dock att en avmaskning inte hjälper för att garantera att smittan inte förs vidare.

Vargforskaren Olof Liberg säger i en kommentar att han och kollegorna har varit medvetna om problemet med smittan.

– Vi är inte tagna på sängen, men kanske har vi inte uppmärksammat problemet tillräckligt. Nu har i alla fall min norske kollega John Linnell inlett en stor undersökning där problemet ska kartläggas i alla Europas länder, säger Olof Liberg.

Olof Liberg menar dock att det är fullt möjligt att avmaska de invandrade vargarna flera gånger, så att de garanterat inte bär på smittan.

– Då får man hålla dem i fångenskap en tid och sätta in flera behandlingar, säger Liberg.

 

Vargens dvärgbandmask och dess spridning i världen.

Kartan visar spridningen av vargens dvärgbandmask över världen. Som synes är Skandinavien med Finland, Danmark, Tyskland och Baltikum i stort sett en frizon idag. En märklig omständighet är att kartutgivaren beskrivit vår region som att masken ”förekommer”. Detta trots att kartan publicerades redan 2008. Rävens dvärgbandmask noterades ju först under 2010-2011 och vargens finns det inga svenska uppgifter om. Global information om masken kan fås här.

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.