Vargrevir ger stor prisskillnad på skogsmark

Enligt pressmeddelande från Sveriges Lantbruksuniversitet påverkar inte vargen markpriset på skogsfastigheter. Läser man rapporten får man dock en annan bild än vad rubriken låter berätta.

Uppdaterad 130704: Fler mätpunkter har lagts in i diagrammet och medelvärdet har räknats om.

Emma Kvastegård, biolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har just avslutat sitt examensarbete, Social and economic consequences of wolf establishments in Sweden. Resultatet av arbetet presenteras i korthet i senaste numret av Fakta Skog (#6, 2013) där rubriken sätts till ”Vargen påverkar jakten – men inte markpriset”.

Nu är rubriksättning och artiklars faktiska innehåll inte alltid överensstämmande vilket får sägas tillhöra allmän kännedom. Camilla Sandström, lektor vid universitetet och Emma Kvastegårds examinator säger också i en intervju i Jakt & Jägare att de arbetat utifrån en tes som visade sig inte stämma. Tesen var att skillnaden mellan skogsfastigheter med vargrevir och skogsfastigheter utan vargrevir skulle öka över tiden.

Och tesen visade sig inte stämma vilket framgår av bilden ovan hämtad från Kvastegårds arbete. Inritade linjer och procentuell skillnad är gjorda av oss för att tydliggöra prisskillnaden.

Men bilden och analysen säger dock att det finns en prisskillnad och att vargen faktiskt påverkar priset på skogsfastigheter. De undersökta fastigheterna som påverkas av varg är under perioden 1997 – 2012, 16% ¹ mindre värda än de som saknar varg. Hur en sådan  prisskillnad kan resultera i en rubrik som säger att vargen inte påverkar markpriset är för oss ett mysterium.

Men i arbetet beskrivs inte skillnaderna i pris utan hur priset har utvecklats under perioden vilket ger ett helt annat svar – kurvorna följer varandra väl, vilket i enlighet med arbetshypotesen ger ett annat svar.

Priset på skog utgörs av flera delar där själva basen är avverkningsvärdet och tillväxten på skogen. Till detta kan komma eventuella egenskaper som arrondering eller hur ägarbilden ser ut på närliggande fastigheter. Jakträtten och övriga rekreationsvärden utgör ett mervärde som tillkommer eller i fallet med vargbesatt mark påverkas negativt.

Särskilt stor prispåverkan

Henrik Tågmark, mäklare i Värmland och verksam inom LRF och JRF håller inte med om slutsatsen att varg inte påverkar markpriser. Han har varit verksam som mäklare i mer än 20 år och sett hur vargen påverkat priserna högst markant.

– Förr hade jag många intressenter på små fastigheter med jakträtt, det var helt enkelt en ständig kö av köpare som ville få tillgång till jakten på större marker där de små ingick, berättar Tågmark per telefon.

– Rätten till jakt inom ett större område som följde med även små fastigheter brukade betinga ett värde på 100 000 kronor. Numera är det värdet borta eller mycket kraftigt reducerat som en följd av att jakt inte längre kan bedrivas så som jägarna önskar.

Den lokala och enskilda ekonomiska påverkan som en följd av varg kan alltså vara högst påtaglig vilket också påtalas i Kvastegårds arbete samtidigt som effekten marginaliseras genom hur det presenteras – relativism och medelvärden fångar aldrig upp enskilda händelser.

Vidare är det viktigt att påpeka att affärer som uteblir, inte genomförs heller inte ger något statistiskt underlag. Jämförelsen är därmed kanske inte helt relevant i alla lägen.

Vargetablering ger reell förlust

Vad man dock kan utläsa av arbetet är att det föreligger en prisskillnad mellan avsaknaden av varg och förekomsten av varg. Varg ger ett lägre pris om 12-21% ² vilket borde betyda att en fastighet som plötsligt blir inbegripet i ett vargrevir också förlorar lika mycket i värde som skillnaden utgör. En förflyttning från det röda strecket i grafen, till det blå strecket innebär således en reell förlust om cirka 16%.

I det läget, om inte tidigare kommer påståendet om att vargen inte påverkar priset att uppfattas som en osanning.