Så närmar sig vargen steg för steg

En varg inne i ett villaområde i Fagersta fotograferades från fönstret idag 2011-11-21. Vargen flyttade inte på sig trots att de boende gapade och skrek om att varg var inne i området. Notera barnens leksaker. Fotograf: Fredrik Karlsson

Det går snart inte en dag utan att det kommer rapporter om närgångna vargar, hundägare som fäktar bort dem med paraplyer och barn som ser varg i anslutning till villatomten. Oavsett vad man tycker om varg kan det vara på sin plats att ta del av vad en av världens främsta vargforskare har att säga om saken.

Forskning av bland andra Valerius Geist, professor (emeritus) i Environmental Science vid Calgary-universitetet, Kanada, har visat att människans självsäkerhet och auktoritära uppträdande är det som skrämmer vargar och andra rovdjur bäst. Att förvirra genom ljud och gester, och visa att man inte kommer att bli ett lätt byte, är en bra taktik.

Varför börjar då vargar närma sig människor? Ja, som vanligt när det gäller vilda djur handlar det om tillgången på föda. Om det av olika anledningar börjar bli dåligt med bytesdjur i skogarna eller om en vargindivid börjar bli gammal, sjuk eller tandlös kommer vargens hunger och allmänna nyfikenhet få den att söka alternativa bytesdjur.

Närmandet sker enligt professor Geist i sju steg där vargen gradvis tar sig allt större friheter. Läs om dessa sju steg och fundera lite på vid vilken av punkterna vargarna i ditt närliggande revir befinner sig givet den senaste tidens rapporter.

 

Följande fakta bör alla som bor inom vargrevir känna till

Professor Valerius Geists sju steg eskalerar under en tid av några veckor eller månader. Beteendet hos våra svenska vargar bör noggrant bevakas och jämföras med dessa. Enligt Geist är stegen som baseras på lokala studier under år 1999, följande:

  1. I reviret börjar det bli ont om bytesdjur. Dels genom vargens jakt men också genom att hjortdjur, räv, harar och fåglar helt enkelt lämnar området. Tecken på detta kan vara att hjort och rådjur plötsligt börjar upphålla sig väldigt nära ladugårdar och lantlig bebyggelse, dag- som nattetid. För den gröne vandraren blir det uppenbart hur tyst det plötsligt har blivit i skogen.
  2. Matsökande vargar börjar närma sig bebyggelsen nattetid. Deras närvaro påannonseras ofta av plötsligt och ihållande nattskällande bland gårdarnas hundar. ”Skälldueller” börjar bli vanligare nattetid. Dagtid börjar det höras ylanden från vargflocken.
  3. Vargarna dyker upp dagtid och börjar på avstånd observera människorna i deras dagliga sysslor. Vargar lär sig främst genom att observera allt omkring sig mycket noggrant. Efter en tid börjar de komma närmare bebyggelsen även dagtid.
  4. Nu börjar mindre tamdjur attackeras, både nattetid och i dagsljus och vargarna blir allt djärvare. De börjar nu jaga hundar. Ibland ända upp på verandan. Folk som promenerar med sin hund får nu för första gången försvara hunden mot en eller flera aggressiva vargar. Dessa är dock fortfarande rädda för människor och många hundar sparas bara genom denna kvarvarande respekt. Men vargarna börja etablera sitt territorium.
  5. I det här stadiet börjar vargarna utforska större tamdjur som hästar och kor. Det leder till många avslitna svansar, bitna lår och ljuver samt ansiktsskador. De första allvarligt skadade korna hittas. Här är det skador på ljuver, ljumskar och könsorgan som gäller. Att boskapen håller sig intill gårdarna hjälper inte längre. Vargar börjar nu också förfölja och omringa ryttare. De börjar titta in på gårdarna och till och med spana in genom fönstren på husen.
  6. Vargarna börjar nu också gå mot människor för att sedan stanna och iaktta dem. Ibland i flera minuter. De börjar nu övergå från etableringsstadiet till att faktiskt betrakta människor som bytesdjur. Det som nu kan verka som ren lekfullhet – närgånget beteende, nafsanden i byxor och jackor – är nu förstadiet till fullskaliga attacker. Än så länge drar de sig tillbaka när människor gör utfall tillbaka eller ryter. Mot jägare eller lokala slaktare kan de hotfullt ställa sig att bevaka de ”bytesdjur” människorna ska börja jobba med. De ylar och skäller, ibland på bara några stegs avstånd.
  7. Nu attackerar vargarna människor. De första attackerna är klumpiga för vargarna vet ännu inte riktigt hur de ska gå tillväga, och många av de attackerade hinner sätta sig i säkerhet eller slå tillbaka. I det här läget bör alltså en frisk och stark man kunna övermanna, eller rent av kväva, en varg. Men om vargflocken blandar sig i finns inget försvar. Inte ens för två beväpnade män. Vargar som jagar i flock är så starka ihop att de till och med kan ta en Grizzlybjörn. Det har maginnehållet i kanadensiska vargar visat.

Det här är fakta som, enligt professor Geist, alla som bor intill ett vargrevir bör veta. I studien skriver han vidare att vargar i många attacker inte motiverats av sin hunger utan av sin jaktinstinkt och sin nyfikenhet att undersöka ett nytt villebråd. Han menar att det förklarar rapporter om bortsläpade barn som återfunnits oskadda samt attacker som, givet den oerhörda bitkraft en varg besitter, endast lett till lätta hudnära skador på de attackerade personerna.

För den som vill läsa mer om vargangrepp rekommenderas vår sida om vargangrepp.

Samma varg inom samma bostadsområde under dygnets ljusa timmar. Fotograf: Fredrik Karlsson
 

Category: Artikel · Tags:

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.