Liten vargstam tillräcklig för genetisk förstärkning

Genetisk förstärkning kan beskrivas som yttre påverkan på en given delmängd. För att uppnå ett likvärdigt resultat på en större mängd måste tillskottet ökas – ett faktum som verkar vara svårt att förstå för vissa grupper.

Debatten om genetisk förstärkning av den fennoskandiska vargstammen präglas av förvirring. Grupper som förespråkat införsel av nytt genetiskt material har samtidigt motsatt sig det faktum att effekten av tillförda gener står i omvänd proportion till vargstammens storlek. Ofta skrivs att man vill ha fler vargar trots att en större vargpopulation kräver betydligt större genetiskt tillskott än några få Ryska valpar kan ge.

 

Pedagogiskt experiment

Vattenglasen representerar vargpopulationer av två olika storlekar. Båda vargpopulationerna tillförs exakt samma mängd genetisk förstärkning, här representerad i form av en droppe karamellfärg. Vi utgår ifrån att droppen (=vargen) är viril, finner sig en partner och börjar sprida sina gener.

I och med att den vänstra populationen är mindre, kommer den enstaka ”tillsatta” vargen att påverka denna i mycket högre grad än den högra.

 

Samma mängd varg tillförs de olika populationerna. Här har ”vargen” kommit till ro och funnit sig en partner.
 

En eller ett par generationer har förflutit. Den ursprungliga invandraren och genetiska tillskottet har genom reproduktion propagerats ut i hela den befintliga populationen. Den vänstra, mindre populationen är dock mer påverkad av det genetiska tillskottet och har följaktligen dragit större nytta av invandraren.

 

Problematisk insikt

Som experimentet visar åtgärdas genetiken enklare i en mindre population än i en större. För att den större populationen ska bli påverkad i samma utsträckning behövs fler genetiska tillskott.

”Livskraftiga stammar av rovdjur” har lite slarvigt översatts och tolkats som ”stora rovdjursstammar”. Givet resultatet av rapporten om minsta livskraftiga population, MVP, för vargar har vi fått lära oss att den befintliga stammen skulle klara sig genom eld och vatten med så få individer som 40. Lägger vi till helt okända och osannolika katastrofer krävs det 100 vargar.

Det finns ett par lösningar på hur man uppnår samma genetiska påverkan i den större populationen. Det ena är att man tillför betydligt fler individer vilket också ökar kostnaderna för såväl importvargar som för den nya större vargstammen. Det andra är att man minskar populationen – häller ut en del av vattnet – och därefter gör importen.

Att vetenskapen kommit fram till att livskraften finns redan i en liten population går naturligtvis tvärs emot mångas tro och uppfattning. Särskilt hos dem som förordat många, kanske flera tusen vargar.

 

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom att fortsätta sprida informationen i denna databas.

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se