Rasklubb enhällig i eftersöksbojkott

Olycka med älg

I helgen höll Svenska Jämthundsklubben årsmöte med efterföljande stämma i Karlstad. Jämthundsklubben med sina 1 500 medlemmar ställde sig enhälligt bakom beslutet om en eftersöksbojkott.

Den eftersöksbojkott som initierades i Västra Götaland som ett svar på rådande rovdjurspolitik har nu fått stöd av Svenska Jämthundsklubben. När frågan avhandlade på årsmötet var svaret från medlemmarna entydigt – Jämthundsklubben stöder eftersöksbojkotten.

– Vi har varit ute och förkortat lidandet för tusentals djur varje år. Ansvaret för att djuren nu i stället får ligga och lida ligger på våra politiker och organisationer som Djurens rätt och Naturskyddsföreningen som drivit vargfrågan dit där den är nu.  Vi kan återuppta eftersöken i morgon om vi kan få till stånd en dialog i frågan, säger Kjell Lennartsson, initiativtagare till eftersöksbojkotten.

Målet med bojkotten är att det tidigare taket om 210 vargar skall återinföras.

 

Viktig ras

Jämthunden är en vanligt förekommande ras när det handlar om att eftersöka trafikskadat vilt såsom älg och vildsvin. Rasen är tränad på att lugnt gå ifatt och ställa djuren varpå jägaren kan avliva djuret med ett säkert skott. En älg med ett avslaget ben kan färdas långt och är inget en människa hinner ifatt. För mer om denna problematik läs följande artikel om eftersök.

 

Träningen blir lidande

En jakthund eller eftersökshund kräver mycket träning för att bli så passa rutinerad att den kan hantera trafikskadade djur på rätt sätt. Vargens utbredning är således inte bara en risk för hundarna vid ett aktivt eftersök utan framförallt under själva träningen. Normalt krävs utöver regelbunden konditionsträning om cirka 3-5 mil i veckan även möjligheten att få träna på riktiga djur. Det är under dessa träningstillfällen som risken med varg blir uppenbar då djuret arbetar självständigt, ibland långt ifrån hundföraren.

– Träningen är viktig inte bara för att skapa rutin hos hunden utan den ger också svar på om hunden är lämplig. Jobbar den på ett lugnt och metodiskt vis så att älgen blir stående eller har den egenskaper som inte passar är sådant man får svar på under träningen, säger Kjell Lennartsson.

 

Stor samhällstjänst

Vad eftersöksjägarna gör när de tillhandahåller sina kunskaper och resurser är en stor tjänst gentemot bilismen. Under 2011 rapporterade 40 951 viltskadeolyckor i hela landet och från årsskiftet har redan 3 763 olyckor inträffat och rapporterats.

Ungefär 6 000 personer är registrerade som eftersöksjägare, som dag som natt och oavsett väder ger sig ut för att söka upp och avliva trafikskadat vilt. Om man söker ersättning för ett eftersök så utgår det med 700 kronor för älg och vildsvin och med 400 kronor för exempelvis rådjur.

De pengarna skall ersätta samtliga kostnader i samband med ett eftersök.

 

Alternativkostnaden

Om inte eftersöksjägarna ställer upp på nuvarande premisser får någon annan sköta om denna funktion i samhället menar Kjell Lennartsson. Om polisväsendet istället skulle göra detta skulle kostnaderna bli helt andra för staten. En patrull med två personer och bil, lämplig hund och jourtillägg kan aldrig kosta skattebetalarna mindre än 1 000 kr per timme. Om ett eftersök tar 4 timmar i anspråk med resor till och från platsen och ombesörjande av viltets bortforsling blir totalkostnaden 4 000 kronor.

Med 40 000 eftersök per år skulle en teoretisk kostnad för skattebetalarna bli 160 miljoner. Lägg dessutom till de extra resurser Polisen skulle behöva för att sköta sitt egentliga uppdrag och summan blir väsentligt mycket större.

– Man kan räkna väldigt, väldigt konservativt på detta men i slutänden skulle det bli väldigt dyrt för samhället eller bilismen om inte eftersöken sköttes som de gör nu, säger Lennartsson.

 

Fler klubbar

Jämthundsklubben är den första rasklubben som enhälligt stöder bojkotten men fler är under bearbetning enligt initiativtagarna.

– Jämthundsklubbens ställningstagande är mycket viktigt som stöd för andra klubbar som bearbetas. Det märktes direkt efter att beslutet blev känt att det blev ett annat gehör för frågan, säger Kjell Lennartsson.

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.