Livsmedelsverket tvärvänder om dvärgbandmasken

Livsmedelsverket tvärvänder om bandmasken

Hotet från dvärgbandmasken, både rävens och vargens, har rönt stor uppmärksamhet den senaste tiden. Igår rapporterade Vargfakta att tre extra miljoner gått till Jordbruksverket för att hantera rävens bandmask. Trots det tvärvänder nu Livsmedelsverket och frångår helt sina tidigare rekommendationer.

– Vi överdrev, säger Livsmedelsverkets Lars Plym-Forshell till tidningen Land.

Ingen svensk har väl kunnat undgå det omskrivna hotet från rävens och vargens parasit, dvärgbandmasken. Många textrader har det blivit och Livsmedelsverket tillhör de institutioner som tidigt gick ut med mycket hårda direktiv för hur vi ska skydda oss om bandmasken skulle hittas på fler platser i landet.

Den senaste tiden har allt fler veterinärer varnat för dvärgbandmasken och regeringen höjde i dagarna Jordbruksverkets anslag med tre miljoner som tacksamt togs emot.

– Den här budgetförstärkningen är viktig i det pågående arbetet kring rävens dvärgbandmask, sade Leif Denneberg, överdirektör vid Jordbruksverket, i en P4-intervju nyligen.

 

Livsmedelsverket tvärvänder

Effekterna av bandmask är välkända och i till exempel Tyskland är bandmaskinfektion sedan länge klassad som arbetsskada bland lantbrukare. Men här i Sverige tvärvänder Livsmedelsverket plötsligt.

– De studier som finns är otillräckliga för att säga om det överhuvudtaget finns ett samband mellan att äta vegetabilier som bär, svamp och grönsaker och att smittas av sjukdomen. Det säger Lars Plym Forshell, smittskyddssamordnare vid Livsmedelsverket i en intervju för tidningen Land.

Enligt Plym Forshell är risken att få i sig dvärgbandmask genom att äta råa bär eller svamp från skogen överdriven. Det finns inte ens bevis för att parasiten överförts via konsumtion av obehandlade vegetabilier från skogen, menar han.

– Nej, vi tog nog i lite för mycket. Vi har överskattat riskerna med dvärgbandmasken. Vi har gått igenom den kunskap som finns i länderna på kontinenten där dvärgbandmasken är vanlig, och då har det visat sig att vi överdrev.

Som en konsekvens av detta ger Livsmedelsverket inga specifika råd för hur man ska undvika att smittas av dvärgbandmasken via mat. På Livsmedelsverkets hemsida kan man bland annat läsa denna lugnande FAQ:

 


Kan man plocka och äta bär, svamp och grönsaker på samma sätt som tidigare?

Ja, risken att bli sjuk är ytterst liten. Det är mycket ovanligt att människor blir sjuka. Dessutom är de studier som finns otillräckliga för att säga om det överhuvudtaget finns ett samband mellan att äta vegetabilier som bär, svamp och grönsaker och att bli sjuk.

Kan man äta importerade bär och svamp?

Ja, här gäller samma bedömning som för de bär, svamp och grönsaker vi plockar i Sverige.

Jag har läst att man ska skölja eller koka bär innan man äter dem för att skydda sig mot dvärgbandmasken, stämmer det?

Nej, det är inte nödvändigt att på grund av dvärgbandmasken skölja eller koka bären innan man äter dem.


 

Hårdare regler i Europa

Livsmedelsverkets motsvarighet i tyska delstaten Saarland är dock av en lite annan åsikt:

”Ein Großteil der Bandwurm-Eier wird durch das bloße Waschen der gesammelten Waldfrüchte entfernt. Der restliche Teil wird entweder durch Kochen abgetötet oder durch Einfrieren bei -80°C für drei Tage. Die haushaltsüblichen Gefriertruhen leisten allerdings nur -18°C.”

(”En stor del av bandmaskäggen elimineras genom sköljning av den plockade frukten. Resterande ägg kan bara dödas genom kokning eller frysning ned till -80° C under tre dagar. Vanliga hushållsfrysar håller dock bara -18° C och kan inte användas.”)

– Dvärgbandmasken är vanligt förekommande i främst länderna runt Alperna, men även där är det mycket ovanligt att människor smittas av parasiten. Och även om man smittas är det inte säkert att man insjuknar, säger Lars Plym Forshell.

 

Vargveterinär påtalar maskens farlighet

Men kan man verkligen lita på Lars Plym Forshell? Livsmedelsverkets färska riktlinjer går helt på tvären mot det skarpa brev som veterinären Hans Boström skickade till Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet och Jordbruksverket i samband med förra årets sändarmärkning av vargar.

Enligt Hans Boström är dvärgbandmasken så pass farlig att den ”inte bara är anmälningspliktig utan också kopplad till en smittspårningsskyldighet”. Rävens smitta är enligt Boström särskilt allvarlig och ger upp till 90 procents dödlighet hos människor. Vargens dvärgbandmask är långtifrån lika dödlig men den kan ändå ge svåra besvär för de människor som drabbas.

Han rekommenderar sina medarbetare att använda handskar och ansiktsmask under märkningarna samt att serologiskt testa sitt blod under ett antal år för att tidigt se eventuell smitta.

– Det kan ta upp till 15 år innan några symtom visar sig. Det vanligaste sättet att smittan upptäcks är vid andra undersökningar som sjukvården gör. Men görs inga undersökningar finns risk för att sjukdomen får ett allvarligt förlopp, avslutar Hans Boström.

Enligt svenske vargforskaren Olof Liberg har hans norske kollega John Linnell inlett en stor undersökning där bandmaskproblemet ska kartläggas i alla Europas länder.

 

Plötslig helomvändning – igen

Jaha, säger vi, vad ska man nu tro? Men så gör Lars Plym Forshell plötsligt ytterligare en vändning. I en uppföljande artikel i Land  den 19 september medger han att folk som vistas mycket i skogen kan få i sig smittan (Vistas inte just svamp- och bärplockare mycket i skogen, och var det inte det som diskussionen handlade om från början? reds anm.)

– En viktig förklaring kan vara att dessa personer exponeras för exempelvis djur som är viktiga smittbärare – rävar, hundar och gnagare, förklarar Lars Plym Forshell. Man tror fortfarande att hundar kan vara en viktig smittbärare, genom att de får i sig dvärgbandmasken som sedan lägger ägg i hunden. Äggen kommer ut med avföringen och hunden kan sedan smitta människor när den slickar sig i ändan och sedan slickar en person i exempelvis ansiktet eller att dvärgbandmaskens ägg råkar fastna i pälsen och vi får i oss äggen via händerna när vi klappar hunden.

Eller…när en smittad hund, räv eller varg lämnat spillning intill bär och svamp, vill vi på Vargfakta gärna tillägga.

Vi får väl hoppas att det blir Lars Plym Forshell som får rätt i sitt antagande att Livsmedelsverket överdrivit faran. Men just nu känns det rätt snurrigt.

 

Första artikel med Hans Boström.

Uppföljande artikel med Hans Boström och Olof Liberg.

Se rapporter och artiklar i vårt Referensbibliotek.

Världshälsoorganisationen WHO

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.