När vargen flyttar in

Den största investering en familj gör under sin livstid är med få undantag relaterad till boendet. Ingen vill se värdet på denna tillgång sjunka, allra minst för att det dykt upp en plötslig och oväntad granne.

När svenskarnas förmögenhet redovisas i media är boendet medräknat just därför att det utgör en så substantiell tillgång. Då blir det känsligt att prata om sådant som kan ha negativ inverkan på fastighetens värde.

En dåligt dränerad grund vill man ogärna föra fram om man har för avsikt att sälja och flytta. Lika lite vill man prata om besvärliga grannar, sådana som ställer till med oreda och inte lämnar tillbaka gräsklipparen. För att inte prata om mögel. Nej, sådant som kan verka ofördelaktigt för den som ska flytta in talar man tyst om.

Det hör naturligtvis ihop med att de allra flesta även tagit på sig en rejäl skuld för att kunna skaffa sig sitt drömhus, en säker plats där barnen kan leka fritt i trädgården och förskolan ligger inom promenadavstånd. Sådant som mäklaren säljaren, och även du, enats om är fördelar och som ligger helt i linje med vad vi känner till om vad som driver prisbilden – läget, läget och läget.

 

Ny granne ger prispåverkan

Så, vad kan då tänkas hända om det i anslutning till ett bostadsområde bildas ett vargrevir? Ja, naturligtvis är det aldrig tänkt så från början när schaktmassorna flyttas runt för att påbörja bygget. Då är alla parametrar om närhet, lugn och harmoni på plats och framtidsutsikterna ljusa.

Men i takt med vargens expansion kommer allt fler människor plötsligt upptäcka att de bor inom ett vargrevir. Vad experter och övriga förespråkare har att säga om nyfikna ungvargar och deras tillfälliga besök i bostadsområden har nu visat sig inte vara så ovanligt som de sagt.

För när ”den ovanliga händelsen” inträffat 10 gånger i rad och på olika platser, är den inte längre ovanlig. Snarare är det så att om man bor i närheten eller inom ett revir är det något man får räkna med. Helt klart är att några kommer avstå från att köpa hus i områden med varg. Om andra ser det som en fördel återstår att se.

Som vi redogjort för tidigare har däremot de som förespråkar varg valt att bosätta sig på platser i landet där de inte kommer att bli grannar med något vargrevir. När de uttalar sig om hur det är att leva med varg, gör de alltså inte det utifrån egna erfarenheter. De kommer heller inte att få någon framtida kunskap förutsatt att de inte byter adress.

 

Varg i ett bostadsområde i Fagersta. Foto: Fredrik Karlsson

 

Attityder till vargen som granne

I en nyligen genomförd undersökning från SIFO framgick att unga kvinnor var mest negativa till att flytta till områden med vargförekomst. De har säkert helt rätt i sin skepsis.

Men egentligen är det väl först när den första hunden blir angripen, när kvällspromenaderna bör göras i grupp istället för en och en och när småvilt jagas av varg mellan husen som man kan göra ett rättvis undersökning. Och det har ju börjat inträffa.

I Västmanland som har hög närvaro av rovdjur har kvinnor slutit sig samman i nätverk för att visa att de inte vill ha varg inpå knuten. Ett helt nytt fenomen som samtidigt ger fog för att vargnärvaro i alla fall inte är ett säljargument.

 

Exploatering av naturnära områden

I takt med att städer expanderat har man också valt att exploatera områden som saknar direkt anknytning till andra bostadsområden. Idag är det inte ovanligt att rena skogsområden plötsligt omdanas till småhusområden med nödvändig infrastruktur som anknytning till staden.

Det finns däremot inget annat i området som signalerar att det är en del av en stad. Naturen står mer eller mindre rätt på tomten.

Den här typen av områden, med särskilt naturnära läge, är ett relativt nytt fenomen som kommit med den allmänna prisuppgången på bostäder och mark. Tomtmark är förhållandevis billigt om det för en stund sedan bara var skog som stod på platsen. Vidare är det ett resultat av affärsmässiga paketeringar mellan byggbolag, småhusfabrikanter, mäklare och banker som också bidragit till denna utveckling.

 

Inför framtiden

Går du i tankar om att skaffa ett nytt boende kan det framledes vara på sin plats att rekvirera en revirkarta från länsstyrelsen om du nu inte är förtjust i tanken på vargar på tomten.

Vidare är det viktigt att känna till möjliga föryngringar i länet för att se åt vilket håll det kan bildas nya revir. Redan 2012 års föryngringar beräknas tillföra ytterligare 160 vargar till en befintlig stam om 350-400 individer.

På checklistan finns nu, utöver närhet till snabbköpet, bensinmacken och förskolan också kanske avsaknaden av närliggande vargrevir. Det blir mycket att hålla reda på för Mellansveriges husköpare.

Och säljare.

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom att fortsätta sprida informationen i denna databas.

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se