Flytt eller avlivning alternativ för ”flyttvargen”

Den rikskända flyttvargen som fått resa bort från renbetesområden tre gånger men vandrat tillbaka samtliga gånger står nu inför två alternativ – flytt eller avlivning.

Naturvårdsverkets viltsamordnare Ruona Burman har träffat två berörda samebyar på Vilhelmina stadshotell. Ärendet som avhandlats är den ryska vargtiken som än en gång valt att slå ned bopålarna där samerna har renarna under vintern. Dessutom har hon hittat sig en partner varför risken för valpar får anses överhängande.

Samerna från Voernese och Vilhelmina södra samebyar ser dock inga möjligheter för vargtiken och hennes partner att vara kvar i området. Varken nu eller senare skriver tidningen Jakt & Jägare. Någon diskussion mellan samerna och Naturvårdsverkets representanter var det enligt Tomas Kristoffersson, ordförande i Voernese aldrig frågan om.

– Det blev aldrig någon diskussion. Vi förklarade att vi snart flyttar ned våra renar i området och att vargarna inte kan vara kvar då. Tjänstemännen från Naturvårdsverket argumenterade inte emot, berättar Tomas Kristoffersson, ordförande i Voernese.

Ruona Burman svarade med att man helt enkelt får överväga om en fjärde flytt kan genomföras. Om sådant beslut fattas måste dispens sökas då vilda djur inte får sövas fler än tre gånger.

Olof Liberg, vargforskare vid Grimsö och samordnande kraft inom Skandulv tar uppgifterna med bestörtning. Att avliva vargtiken ser han som ett hårt slag då han hoppats på att tiken skulle få vara kvar nu då hon funnit en partner.

– Det kommer nästan aldrig några glada nyheter i den här branschen. Det är nästan risk för en kollerisk hjärtattack när jag hör sådant här, säger Liberg till tidningen Jakt & Jägare.

Liberg säger att chansen att hon skulle stanna kvar efter en fjärde flytt är minimal och att den enda egentliga möjligheten är att bygga ett varghägn där hon kunde hållas under en längre tid. Politiskt lär det dock vara omöjligt med så aktiv förvaltning.

Reds. kommentar: Rent teoretiskt borde det inte vara några som helst problem att hitta ett område där man tillåts bygga ett varghägn eftersom det uteslutande bland företrädare för miljöorganisationer sägs att det finns ett brett stöd för varg i Sverige. Den undersökning som de vanligtvis hänvisar till gjordes dock 2007. Sedan dess kan kunskaperna om vargens påverkan på människor och tamdjur ha ökat.

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se