Sårbarhetsanalysen – så beaktades inaveln och genetiken

Såväl inavelsgraden som genetiken påverkade den rapport om minsta livskraftiga population som Skandulv tagit fram. Hur kan det komma sig när uppdraget skulle göras utan att ta hänsyn till genetiken.

Uppdraget som formulerades av Regeringen via Naturvårdsverket om framtagande av minsta livskraftiga population för varg skulle göras utan att genetiken beaktades. Detta har lett till att vissa grupper avfärdat analysen som oanvändbar. Allra sämst tycker Svenska Rovdjursföreningen om rapporten.

– Sårbarhetsanalysen säger ingenting om hur många vargar som behövs i Sverige, den duger inte ens som utgångspunkt med så orealistiska antaganden, säger Ann Dahlerus.

Utgångspunkten för deras kritik är att genetiken och inavelsriskerna inte beaktats i analysen som gjorts av Sveriges främsta och mest erfarna vargforskare Chapron, Andrén, Sand och Liberg.

 

Inaveln påverkade resultatet

Om det är så att kritiken från Svenska Rovdjursföreningen handlar om att genetiken och inaveln inte följt med och påverkat resultatet kan vi meddela att det är just våra skandinaviska vargars genetik och inavelsgrad som givit en minsta livskraftiga population (MVP) om 40 vargindivider.

Så här skriver vargforskaren Olof Liberg till Dag Lindgren Professor Emeritus i Genetik (publicerat på Lindgrens blogg 2012.07.03) angående inavelsgraden i det data som använts i simulering:

“De MVP-värden vi beräknat bygger på data från vår nuvarande vargpopulation för perioden 1998 – 2011. Under den perioden har inaveln i populationen varierat mellan ungefär 0,21 och 0,31 (årsmedeltal). Det är alltså sant att våra data speglar situationen i en inavlad population. Det innebär att våra värden på MVP förmodligen är något högre, än de skulle vara för en motsvarande population helt utan inaveln, men där allt annat var lika. Men med tanke på de rätt så modesta effekter av inaveln på demografin, som vi hittills kunnat uppmäta, skulle skillnaden förmodligen inte vara så stor.“

Vargforskaren Liberg skriver således precis vad Vargfakta nu påpekat i flera artiklarnämligen att indata givit fler vargar än ett indata som räknat på ytterligare genetiskt tillskott.

 

Tillförlitligt resultat

När uppdraget formulerades om att ”utelämna genetiken” så handlade det om att få fram ett så tillförlitligt resultat som möjligt och det har forskarna gjort genom att använda den data man själv samlat in under hela 13 år. Siffrorna som gått in i datamodellen är inte uppdiktade utan bygger alltså på verkligheten.

Hade man i dessa befintliga siffror tillfört teoretiska förbättringar av inaveln genom att sänka den med en viss grad med en viss intervall, alltså tillfört nytt genetiskt material hade man också varit tvungen att förbättra reproduktionsfaktorn. En förbättrad reproduktion till följd av minskad inavel leder inte till en högre MVP utan en lägre.

Men det var alltså dessa antaganden om genetisk förbättring som inte skulle göras i beräkningarna och som heller inte gjordes. Resultatet får anses vara mer tillförlitligt, robust eftersom det bygger på faktiska egenskaper och inga uppdiktade sådana.

De som kritiserar rapporten för att den inte beaktat genetiken har delvis fel. Frågan är om de vill se en ny beräkning där inavelsgraden sänkts ytterligare genom att simulera genetiskt tillskott givet vad Liberg skriver om resultatet.

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.