Skev syn på viltresurser i Mecklenburg

Märkische Allgemeine meddelade tidigare idag att en ny vargattack mot tamdjur ägt rum i delstaten Mecklenburg. Bönderna kräver åtgärder men en lokal jaktledare menar att det är böndernas eget fel.

Enligt tidningen Märkische Allgemeine, den 10 februari, är det femte gången varg angriper tamdjur sedan mitten av 2010. Bönderna kräver nu omfattande åtgärder för att det inte ska bli ett ”vargtivoli” där rovdjuret specialiserar sig på tamdjur. En problemvarg bör kunna tas om hand och flyttas om den nu inte får skjutas, menar man.

Robert Franck, som representerar områdets jaktorganisation, tycker inte att det är helt korrekt.

– Bara för att en och annan stängselgrind sitter löst är det inte ett vargproblem, menar han.

Istället pekar han på vargens beteende.

– Vargen slår ett rådjur och äter ett par kilo, därefter tar räv och korp resten. Det blir inte mycket vilt kvar. Om en varg då tvingas vandra iväg och hamnar framför en dålig grind så ser denne naturligtvis möjligheten, säger Franck.

Han går därför ute med en vädjan till jordbrukarna i Tyskland att försöka bli duktigare på att stängsla och säkra upp grindarna.

– Uppfödarna har faktiskt ansvar för sina djur. Sedan herdarna i Bombodrom lärt sig att skydda sina hjordar har de aldrig haft problem md vargen, säger Robert Franck.

 

Redaktionens kommentar: Robert Franck sätter fingret på ett stort problem, men gör en skev analys. Vargen tar allt vilt så att det helt försvinner, men är det synd om den för det? Viltet är en fin resurs och det finns ingen anledning att vargen ska skänkas 100% av den när både andra djur och människan kan dra nytta av den.

Med en effektiv förvaltning kan vargen hållas på en nivå där fler kan njuta av viltkött som vilar på toppen av ekomatspyramiden. Andelen viltkött i Sverige uppgår redan till 3 % av den totala köttproduktionen. Det innebär att den är minst tre gånger större än produktionen av ”ekologiskt kött” (dagligvaruhandelns definition), dvs boskap som fötts upp med marginellt bättre livsvillkor.

Jakten i sig sysselsätter över 260 000 svenskar årligen och omsätter miljardbelopp i arrenden, resor, hundar och utrustning. Bara för Staten är det en inkomstkälla hundratals miljoner i form av moms och inkomstskatt.

Jakten är också en glesbygdssysselsättning och den i kombination med lugnet och friluftslivet lockar många att lämna storstaden för arbetstillfällen ute i landet.

Men främst: Varför ska små och lokala djuruppfödare belastas med enorma kostnader för stängsling när deras jordbruk är småskaliga och åtgärden är till för ett statligt ägt rovdjur som de aldrig bett att få tillbaka.

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se