Varg i Sälen dödade utrotningshotade djur

Så länge det är mat spelar bytet ingen roll för vargen. Det kan Jordbruksverket konstatera sedan en varg dödat två ovanliga fjällkor och skrämt en tredje på flykten. Fjällkon räknas som utrotningshotad husdjursras och Jordbruksverket ger bidrag till fäbodbrukare som kan och vill göra räddningsinsatser.

Fjällkon (Bos taurus) är en lantrasko av mjölktyp, formad av 2 000 år i jordbruk med skogsbete och fäbodbruk i norra Sverige. Den räknas som utrotningshotad och Jordbruksverket betalar ut särskild ersättning till dem som vill bevara och utveckla de ca 3 000 kor som finns idag. År 1993 startade projektet Rädda Fjällkon som på senare år har övergått i en mer regelrätt avelsverksamhet.

I helgen dödades vid en fäbod norr om Sälen två av dessa kor – en ko och en kalv. Ett tredje djur skrämdes på flykten och har inte återfunnits

– Det är ingen tvekan om att det är varg som varit framme. Det är typiska vargskador och vi har sett både spår och vargskit på marken, säger länsstyrelsens besiktningsman Göran Jansson till tidningen Jakt & Jägare.

 

Dödade djur kvar på fäbodvallen

På grund av vargfaran hade uppfödaren precis flyttat ner hälften av de 50 djuren till ett rovdjursskyddat hägn på gården. Kon och kalven ingick i den grupp som var kvar på fäboden. Där går djuren på fritt skogsbete enligt traditioner som praktiserats sedan vikingatiden.

Kon dödades i söndags medan kalven troligtvis satte livet till natten före.

– Kalven är det inte mycket kvar av så den är det svårt att säga vad den dödats av men det finns både vargspår och vargskit på marken, säger Göran Jansson som dock inte tvekar om kons dödsorsak.

– Kon har typiska vargskador. Hon har en så kallad pipblödning som dom får när blodkärlen i halsen slits sönder och flera liter blod rinner ut. Det är samma manér jämt när varg varit framme, säger Göran Jansson.

 

Konventioner i konflikt

Helgens tamdjursangrepp illustrerar tyvärr alltför tydligt den onaturliga konflikt som råder inom Svensk naturvårdspolitik idag. Å ena sidan vill man bevara och utveckla fäbodbruket med frigående djur av utrotningshotade raser som håller landskapet öppet. Å andra sidan kräver man att ha vargen i samma kulturlandskap.

Det är två ting som aldrig kunnat existera sida vid sida med framgång och inte nu heller. Samtidigt som Jordbruksverket betalar ut bidrag för att folk försöker föda upp fjällkorna måste alltså länsstyrelsen betala ut pengar för att vargarna äter upp dem. Men både varg och fäbodbruk är rödlistade så en lösning måste nås i en nära framtid om inte olika intressen ska fortsätta stå i konflikt med lokal vantrivsel, uppgivenhet och ökande statliga kostnader som följd.

Även i relationen med andra länder finns problem. Sverige har genom Riokonventionen åtagit sig ansvaret att bevara den biologiska mångfalden. Riokonventionen – eller mer korrekta: Konventionen om biologisk mångfald – har undertecknats av 168 stater och EU, vilket betyder att den är en av de mest genomgripande internationella överenskommelserna i modern tid.

För Sveriges del gäller Riokonventionen bland annat ett trettiotal husdjursraser som går under benämningen lantraser. Fjällkon är en av dessa.

 

 Bilden: Fjällkor i vinterlandskap. Igor Heinzl, Tyskland.

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom att fortsätta sprida informationen i denna databas.

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se