Vargens påverkan på ekosystemet inte alltid positiv

Ett centralt argument för frilevande varg har varit de trofiska kaskadeffekter som sagts uppstå i spåren av en ny toppredator. Vargforskaren David Mech ifrågasätter riktigheten i detta argument i en vetenskaplig artikel publicerad 2012.

Rubriken ”Riskerar vetenskapen att helgonförklara vargen?” är inledningen till en vetenskaplig artikel som kritiskt granskar några bärande argument och återkommande ”sanningar” om frilevande varg.

Tidiga studier i Yellow Stone gjorde gällande att vargens påverkan på bytesdjuren hade positiv inverkan på återväxten av buskar som i sin tur påverkade sångfåglar och bävrar. Denna händelsekedja benämndes trofiska kaskadeffekter och utgjorde i mångt och mycket basen i att upphöja vargen till en i det närmaste ”ikonisk status”.

I Sverige har inga sådana effekter påvisats eller uppmäts som en följd av vargnärvaro på ett sätt som skulle kvalificera som underlag för att kunna dra liknande slutsatser om positiva följdeffekter. David Mech skriver i sin artikel att man inte kan dra slutsatser utifrån vad som sker i ett naturreservat och direkt applicera det på natur som brukas av människor;

”In any case, any such cascading effects of wolves found in National Parks would have little relevance to most of the wolf range because of overriding anthropogenic influences there on wolves, prey, vegetation, and other parts of the food web.”

Att saker och ting händer i naturen och att det ena ger upphov till det andra är för all del väldokumenterat och ifrågasätts inte heller. Frågan är om det är möjligt att tillskriva allt detta till vargen som det i mångt och mycket redan gjorts. En av de som granskade Mech artikel sade på förekommen anledning följande;

‘‘ecologists (and particularly conservation biologists) do seem obsessed to the point of blindness with predator-induced trophic cascades.’’

Arbetade för vargens återintroduktion

David Mech är en känd vargforskare som själv inte varit sen att förespråka vargens återintroduktion i alla dess forna habitat i USA. Han har gång på gång framhävt de påstått positiva effekterna av vargförekomst samtidigt som han blundat för eller marginaliserat de negativa effekterna på andra varelser inklusive människor som ofrånkomligen kommer med ett så potent rovdjur som vargen.

Men efter att vargen mer eller mindre återtagit sina forna jaktmarker har alltså Mech funderat på om hans inställning till effekterna och sanningshalten av påståendena är korrekta.

Mech analyserar ett stort antal rapporter och artiklar som handlar om kaskadeffekter i artikeln och kommer fram till följande erkännande;

“The only trouble is it may well be that not all of this is correct.”

Han fortsätter med följande slutsats;

“It should be clear from the above examples that sweeping, definitive claims about wolf effects on ecosystems are premature whether made by the public or by scientists. Some of the claims made to date might eventually be proven valid. More likely, some might be valid for specific times or places (e.g. Hebblewhite et al., 2005). Meanwhile it would be wise for all who are interested in wolves to remember the admonition of Ray et al. (2005, p. 426) cited earlier that ‘‘… scientists will likely never be able to reliably predict cascading impacts on bio-diversity other than prey.’’

Översatt är kontentan att man bör vara skeptiskt inställd till giltigheten av alla dessa studier. Särskilt om de är generella.

”Det står klart efter att ha läst ovan publicerade studier att generella, definitiva slutsatser om vargens påverkan på ekosystem är för tidigt utfärdade oavsett om de kommer från forskare eller allmänheten. Några av slutsatserna kan tids nog visa sig vara korrekta men mer troligt är att de då bara gäller specifika platser och perioder (e.g. Hebblewhite et al., 2005). Samtidigt är det nog klokast att komma ihåg vad Ray et al. (2005, p. 426) konstaterat tidigare – att forskare troligtvis aldrig kan förutse kaskadeffekter med precision på något annat än själva bytesdjuren.”

Mech går också längre i sin till viss mån självrannsakande artikel genom att konstatera att vargen fått en oförtjänt upphöjd status i media – “The Satan wolf has become a saint in the minds of most of the general public.”. Mech själv förordar en mer balanserad syn på rovdjuret som varande ”varken helgon eller djävul”.

Sammanfattningsvis kan man säga att artikeln på många vis allvarligt ruckar på ett av de mest grundläggande argumenten för frilevande varg, nämligen den om biologisk mångfald. Enligt Mech gångbart i vissa fall och under vissa perioder men i ett längre perspektiv kan vi aldrig uttala oss. Och inte heller kan vi dra slutsatser utifrån vad som sker i ett naturreservat och likställa det med vad som händer i ett kulturlandskap brukat av människor.