Varglarm vid skola – 120 barn fick inte gå ut
Kring Söderbärke i Dalarna har en varg synts till ett antal gånger i närheten av hus och gårdar. När den besökte skolan i Vad beslutade rektorn om att barnen fick stanna inne.
Den närgångna vargen i Söderbärke har uppmärksammats i pressen sedan en tid tillbaka. Den har bland annat filmats springandes på småvägar mellan några hus och flera personer uppges ha stött på vargen på mycket nära håll.
Härom dagen besökte vargen skolan i Vad, cirka 5 kilometer söder om Söderbärke. Rektorn beslutade på stående fot att barnen inte fick vistas utomhus – 120 barn allt som allt. Så här säger han till tidningen Jakt & Jägare;
– Barnen fick vara inne idag. Jag har varit i kontakt med både polisen och länsstyrelsen, men vi får inga riktiga svar från länsstyrelsen, säger Fredrik Hedlund, rektor vid Kyrkskolan i Söderbärke.
Vargen lär också ha tagit ett par höns alldeles i anslutning till skolan. Föräldrarna är såväl oroade som upprörda över Länsstyrelsens agerande, eller snarare brist på agerande.
– Jag har ringt både polisen och länsstyrelsen men hos länsstyrelsen får vi inget riktigt svar. Men tydligen är det polisen som har hand om frågan när vargen är inne bland bebyggelsen, säger rektor Fredrik Hedlund och ber att få återkomma till Jakt & Jägare i morgon.
Vad polisen i situationer som denna kan göra är att tillämpa jaktlagen paragraf 9 – i princip tillåter den avlivning av djur som kan tänkas orsaka skada. Inga särskilda bestämmelser finns kring vargar utan de faller under begreppet ”djur” *.
Skyddsjakt icke tillstyrkt
Den 6 november ansökte en person om skyddsjakt på den närgångna vargen i Söderbärke. Motiveringen var förutom att den uppfattades som orädd och närgången även att den verkade vara skadad då den haltade.
Länsstyrelsen beviljade inte ansökan med motiveringen att ”de inte fattar beslut om skyddsjakt för att vilda djur är trafikskadade” och ”att den inte varit ovanligt närgången”.
I samband med artikeln i Jakt & Jägare tillfrågas Henrik Thurfjell vid Länsstyrelsen i Dalarna om vad de tänker göra åt situationen.
– Vi samlar in uppgifter för att få veta vad som har hänt. Olika åtgärder planerar vi hela tiden. Men vi måste först få en klar bild av vad det är frågan om innan vi kan göra något.
Upprörda känslor
Länsstyrelsens agerande, eller som vi konstaterat brist på agerande resulterade i en smärre folkstorm på såväl Jakt & Jägare som på Länsstyrelsens sida på Facebook.
Dels fanns där upprörda föräldrar vars barn blivit instängda och de ställde sig mycket frågande till länsstyrelsens hantering av situationen. De menade i stort att det kändes helt orimligt att sätta en varg framför barnens säkerhet och rättighet att vistas utomhus.
Och dels fanns där en uppsjö av kommentarer som menade på att inget skett och därför borde heller inget göras. Allra minst borde vargen skjutas vilket följdes av de vanliga argumenten om ”vem som var där först” och om ”djurs lika rättigheter”.
Sorgligt nog kom det även fram en inte ansenlig mängd kommentarer som framhöll att ”skyddsjakt på människor” vore ett bättre alternativ än att skjuta vargen.
Nytt beslut om skyddsjakt
Till synes verkar Länsstyrelsen i Dalarna ha lyssnat på människorna i Söderbärke då de under tisdagens morgon fattade beslut om att vargen skall avlivas.
Beslutet fattades av Länsstyrelsen själva då ingen ny ansökan kommit in sedan den tidigare som då fick avslag. Naturvårdsdirektör Stig-Åke Svensson motiverar beslutet på följande vis;
– Att vargen inte reagerar på skrämselförsök är ett ovanligt beteende. Vi ska inte ha vargar som ställer till problem och oro i samhället. På sikt kan det leda till problem om vargen fortsätter att vara närgången.
Det skrämselförsök Svensson hänvisar till är förmodligen en episod som utspelade sig under gårdagen. Andreas Ludvigsson hade hört talas som att vargen var synlig vid Sörbo och åkte dit för att titta om han kunde få syn på vargen.
Någon varg syntes dock inte till vid Sörbo men på väg hem passerade han skolan och såg då att en grupp människor verkade upptagna med något vilket fångade hans intresse. Ludvigsson stannade till och gick till folksamlingen och fick då se vargen på en gångväg.
– När den gick emot oss satte jag mig ner på huk när den passerade mig på max tre meters håll. Jag är säker på att jag hade kunnat gå fram och koppla den som en hund, men det får man ju inte, säger Andreas till Jakt & Jägare.
Sköt hagelskott mot vargen
Efter att lärarna motat bort vargen från skolgården såg Andreas och hans fru att vargen fortsatte i riktning mot deras hus varför de beslöt att följa efter. Väl framme vid huset satt de kvar i bilen för att invänta vargen.
Då får de se en granne komma med en rottweiler. Grannen stannar och pratar med dem en stund och då plötsligt dyker vargen upp. Andreas bestämmer sig då för att hämta sin hagelbössa. Väl ute igen, ser han att vargen kommit väldigt nära.
– När jag kom ut igen hade vargen kommit väldigt nära. Den vandrade fram mot oss och när den kom nära hunden visade den tänder och morrade. Då var den ungefär fem meter från oss, säger Andreas till Jakt & Jägare.
Han avlossar då två skott i marken för att skrämma vargen. Taktiken verkade dock inte ge någon omedelbar verkan då vargen inte sprang iväg omedelbart.
– Då sköt jag två skott i backen för att skrämma den. Den sprang undan en liten bit och vi slängde in hunden i bilen. Vargen gick sedan runt oss, passerade på 10-15 meter och försvann.
Givet vargens ovilja att gå undan och genom sin ständig närvaro är det inte osannolikt att skyddsjakten ger resultat ganska omgående.
* 9 § Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Regeringen får meddela föreskrifter om att polismyndigheten får låta avliva eller fånga vilt, när detta är befogat från djurskyddssynpunkt. Lag (1997:343).