Så har rovdjur påverkat djurhållningen i Stockholms Län

Hur har frilevande varg påverkat djurhållningen i Stockholms Län? I denna artikel tittar vi närmare på problematiken som uppstår med djurhållning och bete. Får är det betande djur som råkar ut för flest rovdjursattacker varför vi valt att studera just dessa lite närmare.

När vargen väljer att utöka sin diet med tamboskap blir resultatet ofta ganska dramatiskt med många dödade får på en och samma gång. Ibland kan mer än hälften av en besättning dödas eller skadas. Antalet får i Stockholms Län var 2010, 20 445 stycken. Nedan ser du en sammanställning av de ersättningar och bidrag som betalats ut till Stockholms Län under perioden 2003-2010.

Bidrag och ersättningar för skador på tamdjur till följd av fredade rovdjur i Sverige 2003-2010. 1000-tals kronor.

 Stockholms Län 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Summa
 Bidrag 49 106 4 - - - - 418 577
 Björn - - - - - 1 - - 1
 Varg - - - - - 23 6 3 32
 Lodjur - 1 6 - 2 1 - 13 23
 Summa 49 107 10 - 2 25 6 434 633

Om vi bortser från arbetet med att ta rätt på de döda djuren vargen lämnat efter sig och istället tittar på arbetet som blir följden av de försök man gör för att förhindra fortsatta angrepp genom att säkra hagar mot rovdjur så följer här några försök till att räkna ut vad det tar i tid och vad det har kostat i pengar eller förlorad alternativ intäkt. För om lantbrukaren inte kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet utan istället måste arbeta med rovdjursstängsel är det en faktisk förlorad alternativ intäkt vi pratar om.

 

Kostnad för uppförande av 27 525 meter stängsel

Vargfakta har inte lyckats nå Länstyrelsen i Stockholms Län (semestertider) om bidragen som betalats, men vi utgår ifrån att bidragen i likhet med Gävleborgs Län helt och hållet gått till stängsel. När vi får tag i dem så kommer vi att korrigera om så behövs. I andra län har försök gjorts med andra medel såsom pejlutrustning, särskilda vakthundar och faktiskt även med Lamadjur. Vi koncentrerar oss på stängslet mot rovdjur för enkelhetens skull.

Under perioden 2003-2010 har 577 000 kr betalats ut i form av bidrag. Bidraget utgår sedan 2010 med 20 kr per meter men har tidigare varit uppdelat i en del arbete, 8 kr och material 16 kr där summan tidigare blev 24 kr per meter. För att räkna ut hur många meter det blir krävs följande uträkning ((577 000-418 000)*(16/24))/16 + (418 000/20)) = 27 525 meter.

 

Rovdjursstängsel förändrar landskapet.Om Länstyrelsen läser detta och har invändningar mot hur vi räknat får ni gärna meddela Vargfakta men utifrån samtal med kolleger till er och data från Viltskadecenter kommer vi fram till att det byggts nästan 3 mil rovdjursstängsel i Stockholms Län sedan 2003.

Nu till det intressanta – vad har det kostat i arbete. Vid goda förhållanden, slät plan mark utan sten och med normalt fuktig jord kan man kanske göra 3 meter stängsel i timmen. Med en arbetskraftskostnad om 230 kr i timmen inklusive sociala avgifter har så arbetet kostat, (27 525/3*230)=2 110 250 kr. För den som har svårt med siffror skriver jag ut det lite avrundat i löpande text – tvåmiljoner.

 

Kostnad för årligt underhåll av rovdjursstängsel om 0,5 miljoner

Som Länstyrelsen påtalade i telefon är underhåll av stängsel av största vikt sedan maxgränsen för strömstyrkan sänkts till 5 joule. Den nedersta tråden skall alltså hållas fri från vegetation och detta bör göras minst 4 gånger per säsong med grästrimmer eller grövre verktyg.

Vargfakta har talat med lantbrukare och med Maskinringen för att komma fram till vad som är en rimlig avverkning per timme med en grästrimmer och kommit fram till att 50 meter per timme bör vara möjligt om man skall röja 70-100 centimeter på den yttre sidan av stängslet.

Då går det åt (27 525/50)=550 timmar för att röja ena sidan av stängslet. Med samma arbetskraftskostnad ger det en nätt liten summa om 126 615 kr. Bensin och maskinslitage ej medräknat.

Detta arbete bör utföras 4 gånger per år. Slutsumman blir 506 460 kr per år, i inhyrd arbetskraft eller som förlorad egen arbetstid.

 

Svårt att hålla de nedersta trådarna på stängslet fria från växtlighet.Att hålla de nedre trådarna fria från växter är en dold kostnad för brukaren.

Fortsatt årlig belastning för näringen om 1 986 893 kr

Om 2010 får agera norm för de kommande åren, vilket inte är realistiskt då antalet rovdjur knepigt nog ökar över tiden, kommer det alltså byggas 20 900 meter stängsel varje år till en arbetskraftskostnad om 1 602 333 kr. Till detta kommer då underhållet av dessa 20 900 meter som årligen kommer att kosta 384 560 kr.

Summan av dessa två insatser, bygge och underhåll varje år, kostar nästan 2 000 000 kr. Med denna tillväxt kommer det årliga underhållet att kosta drygt 10 miljoner år 2016.

 

Slutord

Vi har här redogjort för kostnader och räknat utifrån kända fakta. Det är möjligt att vi missat någon detalj och om det är uppenbart vill vi gärna att du meddelar oss så rättar vi till det ögonblickligen.

Låt säga att man kan jobba mycket fortare till en lägre kostnad så kommer vi i alla fall att landa på ganska höga årliga kostnader som belastar en enskild näring som redan är pressad med låga marginaler.

 

Not: Vi har inte brytt oss om att räkna på vad det skulle innebära om båda sidor av ett stängsel måste röjas om djuren inte betar tillräckligt nära eller noggrant men det kan läsaren själv göra genom att multiplicera med två.

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se