Vi visar vargens ekonomi
Vargen är inte längre en fråga för ett fåtal jägare och skogsbrukare. Det är ett nationellt åtagande som därmed får nationella konsekvenser.
Hela samhället håller på att förändras i skuggan av vår svaga rovdjurspolitik och det blir alltmer ofrånkomligt att se vargen som ett ekonomiskt problem likaväl som ett ekologiskt. Varg som samtalsämne blir däremot snabbt ren biologi. Och tills för något decennium sedan behövde det inte vara så mycket mer.
Idag har vargstammen gått till en annan nivå (troligen den största på ca 130 år) och ingen torde ha missat hur det påverkar tamdjursuppfödare, fäbodbrukare, markägare, hundägare, jaktarrendatorer och frluftsmänniskor som hämtar lejonparten av sin inkomst eller värdetid från naturen.
Vi är redan framme vid en avsats där alla svenskar har börjat betala betydligt mer för varg och andra rovdjur. För Statens fredade vilt kostar och Statens finanser är våra – genom skatter och avgifter för företag och privatpersoner, genom nya lagar, regler och inskränkningar i näringsfriheten.
På Vargfakta har vi regelbundet analyserat vargekonomin. Det har resulterat i ett antal artiklar som förhoppningsvis ska sprida kunskap om alla aspekter av vår idag lamslagna rovdjurspolitik.
10 artiklar hittills belyser vargekonomin
Nedan följer vad vi själva skrivit om vargekonomin sedan i somras. Klicka på de grönmarkerade länkarna för att komma till originalartiklarna. Om du även vill läsa vad externa skribenter tagit fram om vargekonomin ska du gå till Vargen och ekonomin på förstasidan. Där hittar du allt.
1. Vi inledde med att undersöka hur fastighetsvärdena och därmed statens skatteintäkter påverkas efter vargens återkomst.
2. I Det ekonomiska resultatet av ett vargrevir gick vi vidare med vad vargar i ett revir konsumerar och dödar under ett år och redovisade vad det innebär i ekonomiska termer.
3. Den 16 juli analyserade vi hur väsentligt viltköttet är för den ekologiska svenska köttproduktionen och de konsekvenser den förda rovdjurspolitiken får.
4. Efter det var det dags att titta närmare på vilka bidrag och ersättningar som betalats ut för skador orsakade av statens rovdjur.
5. Att jakthundarna genererar en betydande intäkt både för staten och privata näringsidkare konstaterade vi den 21 juli.
6. Vår artikelserie ”Så har rovdjur påverkat djurhållningen…” om vad rovdjursstängsel egentligen kostar i landets olika varglän är unik sitt slag. Jämför kostnaderna i Dalarna, Gävleborg, Stockholm och Värmland. Fler län är på väg.
7. Ledda av en uppseendeväckande artikel i Dagens Nyheter, bestämde vi oss sedan för att räkna på vad som skulle hänt om vi haft 1000 vargar.
8. Ett alternativ till rovdjursstängsel lär vara boskapsvaktande hundar. Dem tittade vi lite närmare på den 3 oktober.
9. Vilken är egentligen nyttan med vargen och varför har det inte gjorts någon konsekvensanalys? frågade vi oss den 25 oktober.
10. Och så slutligen en liten kommentar till det orimliga i att göra utredningar och bevilja bidrag för utmarksbete när vargen tillåts öka fritt i samma områden.
Många kommande artiklar – tyvärr
I och med att problemen med varg och andra rovdjur förväntas öka fortsätter vi skriva om de ekonomiska aspekterna av detta. Är det något ämne inom rovdjursekonomin som gör dig särskilt nyfiken eller rent av upprörd, hör av dig till redaktionen på info@vargfakta.se.
