Litauen – Samma varghistoria som resten av Baltikum

Litauen uppvisar ungefär samma varghistoria som resten av Baltikum när det kommer till angrepp mot människor. Det har sina sidor att ligga intill världens vargrikaste nationer.

I vår kartläggning av vargangrepp över hela världen har turen kommit till Litauen, den sydligaste av de tre Baltiska nationerna. Precis som sina grannländer har Litauen ryggen mot Vitryssland vilket är lite av en garanti för att vargstammarna ska hållas höga med ständiga nytillskott.

Som alla andra länder på jordens övre breddgrader, Sverige undantaget, har man därför säsongsanpassad vargjakt. Mellan den 1 augusti och den 31 mars skjuter man ungefär 130 vargar.

Och som alla andra länder med varg har det förekommit vargattacker mot människor. Somliga av dessa har nedtecknats men det stora flertalet har, som i alla gamla bondesamhällen, förts vidare med muntlig tradition, vilket är ett problem när historien ska skrivas.

Många historier dör med sin berättare, andra kan vara svåra att verifiera och negligeras därmed.

I Litauen refererar många historieböcker till vargproblem före 1900-talets inledning men uppgifterna har mest använts översiktligt för att beskriva vardagen i olika regioner vid olika epoker.

 

Litauen som andra länder

Om än knapphändiga, stämmer beskrivningarna väl med vargerfarenheter från alla andra hörn av världen, inte minst grannländerna.

Det handlar om människor som blivit angripna och skadats eller lyckats klara sig undan genom att klättra upp i träd, skrika, tillkalla folk eller använda vapen som hötjugor, påkar, stenar och gevär.

Här återfinns också många historier om ”galna vargar” dvs rabiessmittade.

 

Vargangrepp under 1900-talet

I de följande fallen är händelserna mer specifikt angivna med tid, plats och ett kort händelseförlopp.  Listan med 11 dödliga och 5 lättare attacker, är ett utdrag ur Rädslan för varg av John Linnell och Tore Bjerke.

1912. Varenos distrikt. En ung man angreps och dödades när han samlade ved.

1915 eller 1916. Jurgelioniu by, Ukmerge distrikt. En boskapsskötare blev biten i benet när han försökte att mota undan 3 vargar från fåren med käpp.

1922. Juzintai, Rokiskis distrikt. En flicka dödades av en varg

1922. Klaisos by, Rodune. En man blev biten av en rabiessmittad varg. Han fick behandling och överlevde.

1924. Luokes skog, Siauliai distrikt. En kvinnlig boskapsskötare dödades av vargar.

1924. Tauragnai stad. En ung flicka dödades av vargar.

1925. Rokiskis distrikt. En soldat hittades död vid sidan av en varg. Senare dödades även en flicka och en tiggare.

1925. Kalizbato skog, Alytus. Skogsvaktare angreps och skadades av en varg. Vargen var inte rabiessmittad.

1925. Lintupiai, Svencionys distrikt. En polsk tjänsteman blev biten i nacken och händerna av en varg.

1926. Bruzai skog, Daugailiai. 13-årig flicka dödades av vargar.

1926. Rumsiskes. En man dödades av vargar i skogen.

1927, våren. Byarna Rudnia, Kasetos och Baltipiai. En rabiessmittad varg angrep 4 personer i Rudnia by; senare blev 5 personer bitna i Kasetos by; nästa dag blev flera personer bitna i Baltupiai by. Det sammanlagda antalet offer är 18 personer. Vargen dödades nära Marcinkonys. Offrens öde är okänt.

1927, december. Moletai distrikt, nära Moletai. I Ilziu skog angrep vargar en kvinna med en baby. När de stoppat hästen, revs babyn i stycken, kvinnan angreps också, men räddades av några lantbrukare.

1928. Dalginavo skog, Vilnius distrikt. Lantbrukaren Jakstas dödades av en flock vargar i skogen i Dalginavo. Flera andra angrepp rapporterades.

1937. Skogarna i Kazlu Ruda. En man som gick från Kazlu Ruda angreps. Han försvarade sig, men han blev svårt biten i händer och ben.

Från 1989 och fram till maj 2001 finns rapporter om att 22 människor har blivit bitna av 16 rabiessmittade vargar: 3 under 1989, 5 under 1991, 6 under 1993, 2 under 1994, 2 under 1996, 1 under 1997, 1 under 1999, 1 under 2000 och 1 under 2001. Information om de bitnas tillstånd efter betten saknas.

På Vargfakta kommer vi att fortsätta informationssökningen. Speciellt perioden 1940-1990 skulle vara intressanta år att kartlägga. Vi återkommer med uppdateringar.

 

Litauisk jägare med sin varghund. Kolteckning av Juliusz Kossak (1824-1899).

 

Legenden om Järnvargen

Att vargen i alla tider påverkat kulturen i Litauen står klart när man ger sig in i andra kapitel av landets historia. Som ett centralt inslag i Litauisk folklore finns berättelsen om Järnvargen och grundandet av huvudstaden Vilnius.

Enligt legenden begav sig Litauens storfurste Gediminas ut på en jakttur tillsammans med en grupp adelsmän från hans hov. Året var 1323 och jakten skulle ske i Sventaragisdalen. Dit styrde sällskapet kosan med ett stort antal tjänare, drevkarlar och hundar i släptåg.

Som väntat blev skogens djur skrämda av spektaklet och flydde in i den djupa vegetationen. Det bekom dock inte Gediminas och hans män som hade bra hästar och var skickliga med bågen. Snart låg ett stort antal villebråd fällda och det största, en visent*, hade nedlagts av storfursten själv.

Jakten efter visenten hade lett honom till en plats intill ett berg där floderna Neris och Vilnia möts. Utsikten var anslående och Gediminas beordrade sina män att slå läger precis där. Snart sprakade eldarna och de medhavda fällarna breddes ut inför nattsömnen.

Man hade en ansträngande dag bakom sig och Gedimias övermannades snart av sömnen. I drömmarna fick Gedminas en vision. Han såg en järnvarg på bergstoppen invid lägret. Dess ylande var så starkt att den lät som hundratals vargar samlade i en kropp.

När Gediminas vaknade nästa morgon berättade han om sin dröm för sina hovmän och ville ha deras synpunkter, men de var oförmögna att ge någon förklaring. Gediminas kallade då till sig Kriviu Krivaitis, den högste prästen vid åskguden Perkunas tempel, som låg en kort bit därifrån.

Kriviu Krivaitis lyssnade noga på storfurstens redogörelse, strök sedan sitt vita skägg och förklarade vad drömmen förebådade:

”Furste, järnvargen bär bud om en stor och mäktig stad. Staden kommer att stå lika stark som stål och dess ringmur kommer att skydda landet mot sina fiender. Vargens ylande är en storslagen röst som kommer att sprida sig utanför landets gränser och i århundraden förmedla Litauens storhet.”

Gediminas blev nöjd med svaret och skred till verket. Efter hemkomsten till slottet i Kernave samlade han hantverkare från hela Europa för att forma och konstruera en stark och vacker fästning på toppen av det berg där järnvargen visat sig.

När slottet stod klart flyttade Gediminas hela sitt hov och ämbete till den nya platsen, som fick namnet Vilnius efter den korsande floden. Och där står än idag en stad, stark och mäktig, trots århundraden av belägringsförsök från dess många fiender.

En vacker berättelse som kanske solkas något av de högst verkliga vargar som antagligen blev ett akut problem redan kort efter att Gediminas ställt in kökssoffan och hängt gardinerna…

 

Översta bilden: Den legendariska Järnvargen står staty i Vilnius.

 

*En visent (Bison Bonasus) är en Europeisk ras av bisonoxe. Den var en gång i tiden allmän i hela norra Europa, även i Sverige, men finns idag bara i reservat i Polen. Hela den populationen, drygt 3 000 individer, härstammar från endast 12 djur vilket väcker en del frågetecken när det gäller faran med inavel – ett nutida slagträ i vargdebatten.

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.