Miljöorganisationer vittnar om stor okunskap

vargdödad ren

I tidningen Jakt & Jägares referat från förhandlingarna i Förvaltningsrätten visar inbjudna miljöorganisationer på stor okunskap om varg, renskötsel och miljö.

Förhandlingarna kring varghonan i trakterna kring Junseles framtid hölls mellan parterna i Förvaltningsrätten i tisdags förra veckan. På den ena sidan av bordet stod Naturvårdsverket som beslutat om avlivning av varghonan och på den andra återfanns Svenska Rovdjursföreningen, Nordulv och Svenska Naturskyddsföreningen som begärt inhibering av beslutet.

Naturvårdsverkets beslut om avlivning kom efter att man insett det omöjliga i att ha varg bland renar. Honan gick då tillsammans med en varghane som avlivades bara någon timme efter att beslutet tagits. Honan klarade sig dock undan vid det tillfället och sedan kom överklagandet och ett omedelbart stopp inträdde. Därefter har varghonan fortsatt att ställa till med stor oreda bland renarna och också dödat ett 40-tal renar.

Tidningen Jakt & Jägares refererat från förhandlingen vittnar om stor okunskap från de inbjudna miljöorganisationerna. Såväl Naturskyddsföreningen som Rovdjursföreningen verkar dåligt pålästa om vargens påstådda positiva effekter för miljön och de direkt negativa i form av predation.

 

Dödar vargen mer än den behöver?

Ann Dahlerus, generalsekreterare för Svenska Rovdjursföreningen undrande varför vargtiken rev mer renar än hon kunde äta upp. Frågan ter sig märklig från någon som företräder rovdjurens intresse då beteendet återfinns bland i stort sett alla rovdjur. I de predationsstudier som genomförts vid bland annat Skandulv har man kommit fram till att det inom ett revir dödas 120-140 älgar per år. Och detta gäller oavsett om det är två eller fler vargar i reviret.

Med en genomsnittlig slaktvikt, så låg som 50 kg motsvarar det 6 000 kg kött. Fördelat på två individer blir det drygt 8 kg kött om dagen vilket är 2-4 gånger mer än vad vargen behöver. Predation handlar således inte bara om mat utan om instinkt och tillfällen.

I referatet hänvisas till den lite enklare analogin om att alla som kastat boll med en hund vet att hunden inte är nöjd efter ett kast – instinkten och driften att jaga är starkare än behovet av föda.

 

Men kaskadeffekterna då?

Svenska Naturskyddsföreningen visare genom närvarande jurist att inte heller de är pålästa när det kommer till vargens påstådda positiva inverkan på miljön. Idén om att vargens predation skulle ge trofiska kaskadeffekter, bättre habitat för hackspettar uppstod i Yellowstone efter att vargen återintroducerats i nationalparken. Vid tidpunkten fanns mycket stora bestånd av hjortdjur efter en lång tids förbud mot jakt i parken. Eftersom de var för många fick de negativ inverkan på miljön i form av ett alldeles för hårt betestryck.

Förra året gick dock den amerikanska vargforskaren L. David Mech ut i med en kritisk vetenskaplig artikel som kort och gott avfärdade vargens betydelse för ekosystem utanför nationalparker. Vidare ställer han sig också mycket tveksam till inom vilket tidsperspektiv detta eventuella positiva tillstånd uppträder. Referat av artikeln kan du läsa här.

Ruona Burman från Naturvårdverket framförde också det besvärliga faktum som finns om att inga sådana positiva effekter har kunnat påvisas i Sverige trots att vi haft varg i 30 år.

 

Renskötsel inte enligt ursprung

Föreningen Nordulv hade ett minst sagt udda argument för att tillåta varg i renskötselområden och det var att ”dagens renskötsel har lite att göra med renskötsel för 100 år sedan”.

Medverkande representant för samerna, Tomas Nejne svarade på Nordulvs argument med en fråga. Han undrade om någon på allvar skulle föreslå att man inom skogsnäringen skulle återgå till att arbeta med ”svans, yxa och dra fram timmer med häst”.

Att förneka samer rationell teknik för att bedriva sin näring saknar naturligtvis all saklig grund och om man fortsätter i Tomas Nejnes tankebanor om hur andra näringar skulle påverkas med samma synsätt inser man snabbt hur tokigt argumentet från Nordulv faktiskt är.

 

Genetiken redan förbättrad

De berörda miljöorganisationerna motiverade sitt beslut bland annat med att varghonan skulle vara extremt viktig, ja nästan avgörande för de frilevande vargarna i Sverige. Det avfärdas bestämt av Naturvårdsverket som med den senaste tidens migration kan påvisa en förbättring av den genetiska variationen. Och som man alltid bör påpeka i samband med att genetiken förs fram – inga ärftliga defekter har påvisats på de obducerade vargarna i Sverige.

Enligt rättens ordförande kommer domen inom fyra veckor.

 

Källa: http://www.jaktojagare.se/notiser/forhandlingar-igang-om-junseletiken
 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se

WP Facebook Like Send & Open Graph Meta powered by TutsKid.com.