Öppen frågeställning till Naturvårdsverket

Öppen frågeställning till Naturvårdsverket

Med anledning av Naturvårdsverkets beslut om att nivån för vargens gynnsamma bevarandestatus skall sättas till 270 individer har Jägmästare Anders Runnérus ställt följande frågor till verket.

Efter Riksdagens beslut om en ny rovdjurspolitisk plattform vidarebefordrades frågan om antalet vargar till ansvarig myndighet, Naturvårdsverket. För verkets del handlade det om att inom det angivna spannet, 170-270 vargar, bestämma vad som skulle utgöra populationens golv.

Naturvårdsverket sökte sig till spannets max och har också via generaldirektör Maria Ågren förklarat att ovanpå dessa tillkommer en marginal för att inte riskera rovdjurets status. Maria Ågren påstod, helt felaktigt och direkt oärligt, att nivån var en slags ”naturens varningslampa” vilket vi uppmärksammade i en separat artikel.

Någon vetenskaplig motivering till varför verket valde den högsta nivån i intervallet har ännu inte presenterats och mot bakgrund av såväl sårbarhetsanalysen som den förkastade genetiska modellen ter sig nivån mer eller mindre omotiverad.

Detta har fått Anders Runnérus, Jägmästare* i Västmanland tillika medförfattare till Brukardokumentet att författa ett brev till myndigheten. Brevet publiceras i sin helhet nedan och förhoppningen är att Mark Marissink, enhetschef på Enheten för natur och biologisk mångfald på Naturvårdsverket återkommer med godtagbara svar på samtliga ställda frågor.

 

Frågor till Naturvårdsverket januari 2014.

Med anledning av NVVs beslut i vargfrågan vill jag ställa några frågor. Det är viktigt att frågorna får svar och att NVV kan visa att besluten är baserade på bästa kunskap. I de områden där vargarna huserar behöver människorna veta att det finns dokumenterat hur NVVs beslut vuxit fram och varför det inte räcker med färre vargar. Frågorna och svaren kommer att publiceras på Vargfakta och i Jakttidningarna eller på deras webbsidor.

Fråga 1

Vilka överväganden ledde NVV till slutsatsen att inom det politiskt aviserade GYBS intervallet välja det maximala dvs 270 istället för ett lägre värde som riksdagsbeslutet gav uttryck för och som en majoritet av riksdagen önskade, om det var förenligt med ett vetenskapligt ställningstagande?

Fråga 2

Vilken är den vetenskapliga grunden för FRP 270 vargar? Var vänlig ge mig referenserna.

Fråga 3

Den så kallade säkerhetsmarginalen över FRP värdet hur stor anser NVV att den ska vara?

Fråga 4

Tar NNV vid angivandet av de nya FRP värdena hänsyn till att det effektiva antalet immigranter har visat sig avsevärt högre än antalet reproduktiva immigranter när hänsyn tas till effekten av jakt och ”heterosis” , dvs att invandrarna visat sig avsevärt reproduktivt framgångsrikare än de befintliga inavlade vargarna?

Fråga 5

Tar NNV hänsyn till att man efter immigrationen av Tivedenvargarna väsentligt kan uppjustera prognosen för antalet reproduktiva migranter per generation?

Fråga 6

Hur beaktas vid NNVs FRP ställningstaganden de resultat som O. Liberg och H. Sand 2013 om selektiv jakt på NVVs uppdrag redovisat, där det framgår att inaveln reduceras snabbare vid lägre populationsstorlek och selektiv jakt?

Fråga 7

Varför använder NVV det laddade uttrycket Licensjakt när det är frågan om selektiv jakt i preventivt syfte?

Om frågorna är svåra att förstå kan jag göra ytterligare förklaring.

– Anders Runnérus

 * Wikipedia Jägmästare är i Sverige en akademisk examenstitel som kan erhållas efter studier vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utbildningen är den högsta akademiska skogsutbildningen.
 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom valfritt bidrag till BG 5723-2571 meddelande VARGFAKTA

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se