Stövare attackerad av varg, Dalarna
Per-Anders Karlsson hade just börjat fundera på att avsluta dagen då han hörde ett gällt skall från stövartiken i skogen. För ett ögonblick trodde han att hon hittat en hare men när han tittar mot där bilen står parkerad ser han en stor varg som jagar stövaren.
Förutsättningarna var inte de bästa för harjakt med is och dålig vittring men när säsongen går mot sitt slut är det vanligt att man vill motionera sin hund ett par gånger till innan de får vila. På lördag morgon begav sig Per-Anders till en mark mellan Smedjebacken och Säter för att släppa sin finnstövare Mokällans Gnista.
Drygt 150 meter från där de parkerat bilen visade Gnista att det sprungit en hare varför Per-Anders satte sig ned för att låta hunden arbeta med slaget. Tiden gick och Gnista arbetade med slaget utan att hitta haren och fram emot lunch tyckte Per-Anders att det var lika bra att bryta för dagen och bege sig hem.
– Jag hade precis packat in grejerna i bilen då jag hörde tiken ge ett gällt skall. Jag trodde att hon hittat rätt på haren men jag kände inte igen skallet. Det lät annorlunda mot vad de brukar göra, säger han till Vargfakta.se
Per-Anders tittar sig omkring och rör sig tillbaka mot där tiken tidigare följt harens spår över vägen flera gånger. Om det var en hare som Gnista skällt på borde den komma ut i området.
Fruktansvärt stor
Då kommer samma skall igen från tiken och denna gång är det betydligt mycket närmare. Per-Anders tittar tillbaka mot bilen och ser då en stor varg som jagar tiken runt bilen. Samtidigt som stövaren försvarar sig mot vargen skäller hon också på precis samma sätt som tidigare – ett gällt vasst skall.
– Jag ser vargen jaga tiken runt bilen. Den var fruktansvärt stor för manken nådde upp till handtaget på bilen. Det är minnesbilden jag har, det fastnade ordentligt trots att det rörde sig om sekunder.
Per-Anders börjar nu att skrika för full hals för att försöka få bort vargen. Stövaren försökte ta skydd under bilen samtidigt som Karlsson springer mot bilen och skriker. Vargen går inte undan förrän han är mycket nära bilen. Trots att han försöker leva om så mycket det bara går för att skrämma vargen. Väl framme hjälper han in stövaren i bakluckan på bilen. Tiken skriker, skärrad av allt tumult varför det är med visst besvär Per-Anders får in henne i bilen.
– När jag fått in tiken i bilen och vänder mig om står vargen ungefär 20 meter bort och bara tittar på mig. Han gick inte längre bort än så.
Karlsson ryter till en gång till och då lommar vargen iväg från platsen.
Andra gången
Karlsson säger att han är ganska luttrad eftersom en kullbroder till Gnista råkade ut för samma sak för cirka 3 år sedan. Vidare säger han att det är så mycket varg i området att det knappt finns några säkra platser längre för stövarjakt.
Stövartiken Gnista klarade sig denna gång utan fysiska skador men hur det påverkat psyket är svårt att säga i nuläget. Det är inte helt ovanligt att hundar som genomgår en traumatisk händelse blir mentalt påverkade. Ibland så pass att de av den anledningen inte längre går att använda till jakt då det krävs en rejäl mängd självständighet och dådkraft för många av de jaktformer svenska jakthundar arbetar inom.