Vargar är naturligt skygga

Med flera vargar i Sverige har onekligen också flera haft det tvivelaktiga nöjet att möta dem på nära håll. Det har förts fram som en sanning att vargar skulle vara skygga till sin natur. Verkligheten tecknar en annan bild.

I takt med att vargstammen breder ut sig över mellansverige har fler och fler haft det tvivelaktiga nöjet att möta en eller flera vargar på nära håll. De flesta uttrycker ungefär samma förvåning över mötet. Dels för att det skett inom bebyggelse och dels för att vargarna ofta inte visat några som helst tecken på rädsla eller skygghet. Tvärtom uppger de flesta att vargarna uppfört sig ganska självsäkert.

Ett axiom inom den officiella varginformation har varit att vargar är skygga till sin natur och att vargmöten egentligen hör till ovanligheterna. Detta framstod möjligtvis som sant fram till för något eller några år sedan innan vargarna på allvar började etablera sig i mer tätbefolkade områden. Vidare kan man kanske också säga att två års utebliven licensjakt haft en inverkan men mer om det senare.

Den som följer med lite i nyhetsflödet har förmodligen konstaterat att det numera knappt går en vecka utan att rapporter kommer in om närgångna vargar – människor på promenad i och strax utanför bebyggelse, barn och lärare vid skolor och människor som öppnar dörren till sin trädgård har alla haft möjlighet att på nära håll studera en eller flera vargar.

Om det vore sant, att vargar är naturligt skygga,hade detta inte hänt. Åtminstone inte i sådan omfattning.

 

Vad är en varg

Vargen är ett rovdjur av typen hunddjur som helst lever i flock. Att vargen är en intelligent varelse råder det inget tvivel om och är utan tvekan en starkt bidragande orsak till att den kan titulera sig världens mest framgångsrika stora rovdjur. Dess utbredning och förmåga till adaption vittnar om något alldeles särskilt i djurväg.

Men inom rasen och ner på flocknivå finns det stora skillnader i hur var och en av vargarna utvecklas. Då menar vi inte strikt fysiskt biologiskt utan snarare mentalt.

Den som varit med om att välja en kattunge eller en hundvalp ur en flock vet att det inte bara är teckningen som skiljer valparna åt utan också humör och beteende. Vissa valpar söker kontakt, andra söker sig bort från de andra för att utforska omvärlden.

Lite beroende på vad man skall använda hunden till värdesätter man olika egenskaper. Dessa egenskaper förs sedan vidare i nästa led om hunden går in i avel. Särskilt bland brukshundar som exempelvis jakt- och vallhundar utgör hundens egenskaper basen för planerade avkommor – en jakthund med goda meriter förväntas producera valpar av likvärdiga kvaliteter.

Bland vargar finns också dessa skillnader – de utforskande, orädda och de skogslevande lite undvikande vargarna.

 

Avelsmaterial

Dessa orädda och utforskande vargar borde, givet deras utåtagerande egenskaper ha större chanser att starta upp ett nytt revir den dagen de lämnar flocken för gott. Chansen eller risken, kanske man får säga, att de stöter på en annan orädd och utåtagerande varg får även den anses befintlig. Avkommorna från dessa två individer bör, om evolutionsteorin och genetiken stämmer medföra vargvalpar med liknande egenskaper.

Med två och förmodligen även tre år utan licensjakt har vargar med närgånget beteende haft mer eller mindre obehindrade möjligheter att reproducera sig. I några fall har dock beslut om skyddsjakt satt stopp för egenskapernas propagerande i populationen – skolvargen ligger nära till hands som exempel.

Det har framförts frågor om den pedagogiska effekten av att skjuta enstaka närgångna vargar, alltså hur kan det påverka de övriga vargarna i flocken till att inte utföra samma beteende. Det går naturligtvis inte att säga att en skjuten varg samma dag ger en pedagogisk effekt inom dess flock men givet resonemanget om fortplantning och hur egenskaper förs vidare kan vi i alla fall säga att vi försökt förhindra fortsatt utveckling i samma närgångna riktning.

Huruvida en varg som tar en lång promenad och aldrig återvänder till flocken har någon nämnvärd pedagogisk effekt överlåter vi till forskningen att besvara. Att en flockmedlem försvunnit lär de i alla fall begripa. Varför är nog svårare.

 

Några närgångna vargar under 2012

Vad är bättre än att med exempel från Sverige år 2012 visa på att vargar inte nödvändigtvis är skygga till sin natur. Ett axplock ger vid hand att vissa snarare är nyfikna och opportunistiska  – något även myndigheterna sent omsider sett sig nödgade att medge.

Nedan följer korta sammandrag med länkar till respektive händelse. Angivet datum är inte alltid detsamma som det datum då händelsen inträffade utan snarare när den omskrevs i media.

3 januari En varg observerades på Svedjevägen i centrala Grycksbo under måndagen. Djuret sågs av en busspassagerare som var på väg till arbetet och hon är helt säker på att det var en varg.

5 januari Runt Lilla Ornäs och Vassbo har man i mer än tre veckors tid haft vargbesök på gårdarna, ibland bara någon meter utanför husen. Skyddsjaktsansökan avslås av länsstyrelsen.

8 februari En sällskapshund av rasen labrador attackerades av varg under en promenad vid Munktorp under söndagen. Hunden klarade sig med lättare skador.

18 februari Adéle Gillberg och Fredrik Johansson i Måketorp utanför Åseda, har haft vargen inpå knuten. Spåren går runt huset och intill barnens gungställning i trädgården. Ett par gånger har vargen också skrämt korna.

25 februari Per-Anders Karlsson hade just börjat fundera på att avsluta dagen då han hörde ett gällt skall från stövartiken i skogen. För ett ögonblick trodde han att hon hittat en hare men när han tittar mot där bilen står parkerad ser han en stor varg som jagar stövaren.

6 mars 10-årige Rasmus Andersson stod på tisdagen den 6 mars öga mot öga med en varg. Vargmötet inträffade på dagtid, mitt inne i ett villaområde i Sälen.

7 mars Två vargar försökte gräva sig in i en hundgård mitt inne i byn Lillhärdal, Härjedalen.

8 mars Tobias Staflin i Raglunda utanför Köping kunde knappt tro sina ögon i söndags morse. Vid barnens lekplats, fem-sex meter från familjens köksfönster, strövade en varg.

15 mars Inom Gimmenreviret inkommer mer än 15 rapporter om närgångna vargar. Bland annat har en varg förföljt två kvinnor till häst.

25 mars Det var strax efter halv sju på söndagskvällen som Polisen fick larm om en vargattack inne på en tomt på landsbygden utanför Köping. Attacken mot mannens hund lyckades avbrytas.

3 april Camilla Svanberg, på väg till sitt jobb vid Uppsala Science Park vid Gluntenområdet i centrala Uppsala, ser och fotograferar en varg vid Dag Hammarskjölds väg. Hon tänkte först att det var en hund, men insåg sedan att det inte stämd

11 april Det blev obehagligt för Päivi Köngäs under den sena kvällspromenaden med hunden. Plötsligt stod hon öga mot öga med en varg.

17 april En kvinna mötte under måndagen tre vargar i ett område mellan Kolbäck och Strömsholm. Hennes hundpromenad slutade med att hon fick ringa sin syster som plockade upp henne med bil.

19 april ”När det blir för många vargar kan de inte försörja sig på vilt, utan söker sig till samhällena för att få tag på tamdjur”. Det berättar Mats Lagerstad för Dala-Demokraten efter att ha vaknat upp med vargspår över hela tomten.

29 april En bit utanför Sandviken i Gävleborg har man under en längre tid fått bekanta sig med en varg. På tisdagskvällen träffade en ryttare på vargen i skogen och på onsdagskvällen var det en hundägare som tog sin tillflykt in i ett stall då vargen följde efter.

7 juni ”Det finns en lång raksträcka på spåret och när vi kommer fram dit fick vi se vargen som lugnt kommer vandrande rakt emot oss. Hunden blev ju vansinnig och började skälla som en besatt. Det bekom inte vargen någonting utan den fortsatte rakt mot oss, berättar Christer Andersson.”

20 juni ”Den var en lång stund alldeles nära en bonde som pressade ensilagebalar. När man försökt skrämma iväg den, har den bara lagt sig ned och tryckt på marken. Är det ett normalt vargbeteende? Jag vet inte, men det är djävligt otrevligt, kommenterar ortsbon Roland Ström.”

23 juni Vid halv elvatiden i lördags gick en 18-årig kvinna ut med sin tax. På andra sidan vägen från familjens hus, en kort bit upp i skogen, stötte hon på tre eller fyra vargar. 18-åringen skrek åt dem, slog efter dem med en lång gren. Men de vek inte av. Först när hon ringt en granne som kom med bilen, skrämdes de på flykt.

27 juli Lisbeth Friberg hörde hennes sällskapshund skrika för livet ute på tomten. Det sista hon såg var hur vargen försvann med hunden i käftarna.

30 juli Labradoren kom springande i full fart från skogsbrynet mot Hans Sidbäck med den gulröda vargen i hasorna. När vargen fick syn på Hans avbröt den jakten. Händelsen utspelade sig på fredagsmorgonen någon kilometer från den förra hundattacken i Västergransjö.

3 augusti Ruth Nerhagen kände sig iakttagen och när hon tittade ut genom fönstret stod det mycket riktigt en varg utanför.

6 augusti Två vargar gick till angrepp mot Annelie Erikssons hundar när hon släppte ut dem på tomten. En klarade sig helskinnad men den andra blev biten över ryggen.

8 augusti Helena Reichelt hade varit på promenad med sina hundar i torsdags kväll. Väl framme vid sitt hus märker hon att hundarna blir nervösa och anledningen såg hon själv på 15 meters avstånd – en morrande varg mitt i centrala Skinnskatteberg.

9 augusti Tidningen Dala-Demokraten rapporterar om en närgången varg som mitt på dagen sprungit mellan husen i bostadsområdet Hästhagen i Dådrans bruk i Rättviks kommun.

10 augusti Andreas Lindgren med sambo plockade hjortron utanför Fränsta under onsdagseftermiddagen. Gråhunden Stella strosade runt på myren en bit ifrån när hon plötsligt blev angripen av en varg.

3 september Efter att en förskola avbrutit planerade skogsutflykter har rovdjurstelefonen hos länsstyrelsen gått varm. Länsstyrelsens handläggare Sara Sundin är osäker på om det rör sig om fler än en varg men har fått uppdraget av polisen att få vargen eller vargarna att åter styra kosan till skogen.

19 september Per Ericsson badade i Ramsjön tillsamman med sin hund Sacoo. Han hade kastat ut en leksak till hunden och bestämt sig för att det för egen del var färdigbadat. Väl uppe vid bilen, iförd badbyxor möter han fyra vargar. En av dem, den största bestämmer sig för att inspektera Per lite närmare.

26 september Peter Johansson hade hört kvinnan bakom sig då hon pratat i mobilen. Plötsligt förbyttes samtalet mot ett skrik varpå Johansson vänder sig om och ser ett vargliknande djur förfölja kvinnan i trav.

17 oktober En varg angrep Patrik Kvist och den kopplade rottweiler han rastade. Upprepade gånger försökte vargen få tag på hunden samtidigt som Kvist backade mot hemmets ytterdörr.

20 oktober Uppgifter om en varg i centrala Uppsala har florerat under veckan. Från Länsstyrelsen var man till en början skeptisk men nya bilder visar med all tydlighet att det faktiskt rör sig om en varg.

23 oktober Sven-Göran Bergqvist mötte en varg i Larsbo utanför Söderbärke. Vargen visade inga tecken på att rygga undan för människor eller bilar.

24 oktober Sara Lindberg märkte att hästen var orolig. Ett par hundra meter från stallet möter hon inte bara en varg, utan en hel flock. Kanske så många som 10 stycken.

24 oktober Ytterligare ett vargmöte kan läggas till handlingarna efter att Sofia Mannquist mötte en varg tidigt på morgonen då hon rastade sin hund en bit från centrala Alfta. Mötet mellan Sofia och vargen skedde cirka 500 meter från förskolan Furan.

13 november Kring Söderbärke i Dalarna har en varg synts till ett antal gånger i närheten av hus och gårdar. När vargen besökte skolan i Vad beslutade rektorn att alla 120 barnen fick stanna inne. Vargen sköts senare av länsstyrelsens personal i anslutning till en gård.

17 november En extremt närgången och svårskrämd varg besökte småbrukaren Leif Jonsson. I sina försök att skrämma bort vargen hade han den så nära som inom några meter.

Denna icke fullständiga lista omfattar 35 exempel på närgångna och orädda vargar inom Sveriges gränser under det gångna året. Tar man sig tid att läsa några eller alla rapporter framträder en bild av vargen som inte är helt lätt att förena med den om den naturligt skygga individen.

För mer information om hur vargen närmar sig människan stegvis rekommenderas läsaren ta del av vad professor Valerius Geist skrivit om habitueringsprocessens sju steg.

 Foto: Fredrik Karlsson

 [Table=24]

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom att fortsätta sprida informationen i denna databas.

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se